Hot och våld inom vården - Översikt

Hot och våld förekommer i alla delar av vården. Särskilt utsatta verksamheter är akut- och ambulanssjukvård, primärvård, psykiatri, beroendevård, vård av äldre, vård av personer med demenssjukdom, samt arbete inom social omsorg. Idag har hot och våld generellt sett ökat i samhället. Tidigare var vården av kriminella och mötet med deras närstående ett stort problemområde som krävde, och fortfarande kräver, tydliga säkerhetsrutiner och handlingsplaner. Men de senaste åren har ett hårdare samhällsklimat resulterat i att det blivit vanligare med ett otrevligt bemötande och en allmän respektlöshet gentemot medarbetare inom hälso- och sjukvård.

Hot och våld tar sig i uttryck på olika sätt och har olika orsaker beroende på var och i vilken situation det sker. Det är därför svårt att peka ut alla potentiella risksituationer och tydliga riskgrupper. Hot och våld får dock aldrig bli en normalitet och nolltolerans måste råda i alla verksamheter. För att upprätthålla nolltolerans krävs utbildning, dokumenterade och kommunicerade säkerhetsrutiner samt förebyggande insatser.

Arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud ska därför minst en gång om året, och vid organisatoriska, personella eller byggnadstekniska förändringar, genomföra riskinventering beträffande hot och våld. Riskerna ska bedömas och handlingsplan upprättas för att åtgärda riskerna. Riskinventeringen kan med fördel göras i samband med skyddsrond. All personal måste också vara medveten om vilka eventuella risksituationer som finns på arbetsplatsen samt ha tagit del av instruktioner om hur man ska agera i hot- och våldssituationer.

Den kraftiga ökning som skett sedan början av 1990-talet har enligt samtliga studier avstannat på en hög nivå. Variationen är dock stor mellan svenska studier av hur vanlig utsatthet för hot och våld är i vården. Förekomsten av hot och våld i de olika studierna varierar från 10-60 % av vårdpersonal som varit utsatta för hot eller våld under det senaste året. Hot och våld inom vård och omsorg leder till psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser för personen som utsatts, arbetsplatsen och samhället. Både vårdtagare och anställda kan uppleva oro för att utsättas för våld i vården. Det är ett allvarligt problem gällande både vård och arbetsmiljö.

Vad innebär hot och våld i vården

Olika yrkesgrupper och arbetstagare kan ha olika uppfattningar om vad som är verkliga hot och våldshändelser. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter ges en bred definition, där hot och våld kan vara "allt från mord till trakasserier" (AFS 1993:2). En av många som försökt att definiera begreppen är Arnetz som beskriver hot inom vård och omsorg som muntliga (eller skriftliga) hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. I Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt av området beskrivs begreppet våld inom vård och omsorg som en avsiktlig, eller synbarligen avsiktlig, aggressiv handling som leder till psykisk eller fysisk skada hos en annan människa. Andra svenska författare menar att våld måste ha utgångspunkt i den utsattes upplevelse om vad som är hot och våld för att vi ska kunna förstå och hjälpa personer som utsätts för våld. Till synes väldigt lindriga situationer kan för personen som utsätts få stora konsekvenser. 

Vårdenheten utgör både vårdarens och vårdtagarens revir och ska kunna erbjuda vård, skydd och tröst samtidigt som den är platsen där vårdaren ska kunna utföra sitt arbete på ett bra och tryggt sätt. Brister i samspelet mellan vårdare och vårdtagare kan leda till dålig kommunikation med risk för hot och till och med våld. En litteraturgenomgång visar att hot och våld

• kan vara riktat mot såväl vårdare som vårdtagare och anhöriga
• oftast uppstår oväntat
• kan ske under inverkan av stark oro och psykiska symtom
• kan uppstå i samband med tvång av något slag, till exempel vid medicinering eller användning av fysiska eller mekaniska begränsningsåtgärder
• kan även utlösas av somatiska symtom, som till exempel lågt blodsocker, angina pectoris samt kroniska smärttillstånd
• kan ske under inverkan av alkohol eller andra droger och detta utgör ett extra riskmoment
• även kan komma från anhöriga som uppträder hotfullt och uttalar verbala hot.

En stor del av det hot och våld som utspelar sig inom vården sker i samband med aktiviteter där man arbetar nära vårdtagaren. Till exempel

• vid hjälp med hygienen
• på- eller avklädning
• matning
• läkemedelsgivning
• såromläggning
• vid tunga lyft.

Detta är främst ett uttryck för den känsla som uppstår i situationer med ökad fysisk kontakt, integritetspåfrestande situationer och kontakt mellan patient och vårdare där smärta och/eller rädsla kan leda till utåtagerande från vårdtagare. Vårdare kan i sådana situationer genom sitt sätt att agera uppfattas som provocerande av vårdtagaren och våld riskerar att uppstå.

Hot och våld mellan vårdtagare är ett område där forskning är mycket begränsad. Det är dock känt att det är ett problem som finns i vissa vårdverksamheter och att det behöver uppmärksammas.