Avfallshantering

Transport av farligt avfall

Denna sida innehåller grundläggande information om transport av farligt avfall och farligt gods. För ytterligare information om transport av farligt gods, kontakta organisationens säkerhetsrådgivare.

Transport av farligt avfall

Transporter av avfall regleras i avfallsförordningen (SFS 2020:614, 5 kap).

Det krävs ett särskilt tillstånd för att

  • yrkesmässigt transportera avfall 
  • transportera farligt avfall som har uppkommit i en yrkesmässig verksamhet, om transporterna under ett kalenderår sammanlagt avser mer än 100 kg eller 100 liter.

För transport av smittförande avfall av avfallstyp 180103* och 180202* gäller anmälningsplikt och inte tillståndsplikt.

För att få lämna avfall som uppkommit i en yrkesmässig verksamhet till någon annan för transport eller annan hantering krävs att

  • den som ska hantera avfallet har gjort den anmälan eller har det tillstånd som krävs för hanteringen
  • den som lämnar avfallet har kontrollerat att kravet i första punkten är uppfyllt.

Om det farliga avfallet även klassificeras som farligt gods vid transport på väg tillkommer ytterligare bestämmelser rörande ansvar, utbildning, förpackning och märkning (SFS 2006:263, SFS 2006:311 och ADR-S (senaste version MSBFS 2024:10).

ADR-S gäller för internationell och nationell transport av farligt gods på väg och i terräng där bokstaven "S" står för den svenska utgåvan.

Upphandling

Vid upphandling av entreprenörer som ska transportera och/eller behandla farligt avfall så ska (ADR-S, senaste version MSBFS 2024:10) och Avfallsförordningen (SFS 2020:614) tas i beaktande så att avtal endast kan tecknas med transportörer och avfallsmottagare med tillstånd att hantera farligt avfall. Motsvarande krav gäller vid upphandling av behållare och transportförpackningar för farligt avfall.

Ansvar

Vid transport av farligt gods finns ett utpekat ansvar för olika roller involverade i transporten: avsändare, transportör, mottagare, lastare, förpackare,
fyllare och lossare (ADR-S, senaste version MSBFS 2024:10). Dessa ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra och begränsa eventuell skada så långt som
möjligt.

Säkerhetsrådgivare

Företag och organisationer, som är avsändare eller själva transporterar farligt gods i vissa mängder, måste ha tillgång till en certifierad säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivaren ska bland annat se till att bestämmelserna för farligt gods iakttas samt årligen upprätta en rapport till verksamhetsledningen. (ADR-S, senaste version MSBFS 2024:10 och MSBFS 2015:9)

Förpackningar

De förpackningar som används vid transport av farligt gods ska vara typgodkända. En typgodkänd förpackning är märkt med FN:s förpackningssymbol följt av information som maxvikt, tillverkningsår, förpackningsgrupp med mera (ADR-S, senaste version MSBFS 2024:10).

FN:s förpackningssymbol.

Märkning och etikettering

En förpackning innehållande farligt gods för transport på väg ska märkas med godsets UN-nummer föregånget av bokstäverna UN samt varningsetikett/er för aktuell klass. Märkningen på förpackningarna ska vara väl synlig och läsbar samt tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt (ADR-S, senaste version MSBFS 2024:10, kap 5.2).

Godsdeklaration

Vid transport av farligt avfall/farligt gods ska en godsdeklaration upprättas (ADR-S, senaste version MSBFS 2024:10). Godsdeklarationen ska innehålla uppgifter i ADR-S, Avfallsförordningen (SFS 2020:614) och Naturvårdsverkets föreskrifter om transporter av avfall (NFS 2022:2). Vid transport inom Sverige ska godsdeklarationen endast skrivas på svenska.

Rutiner och instruktioner för hantering och dokumentation av farligt avfall och farligt gods ska finnas för verksamheten. Vid frågor kontaktas säkerhetsrådgivaren.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan