Komplikationer
Var uppmärksam på de olika komplikationer som kan förekomma i samband med enteral näringstillförsel. Komplikationerna ska åtgärdas och dokumenteras. Patienten ska göras uppmärksam på orsakerna till symtomen i tabellen nedan.
Metabol överbelastning (Refeeding syndrom)
Risken för refeeding syndrom är speciellt stor för patienter som haft långvarig svält och /eller varit undernärda under lång tid. Risken är störst i början av behandlingen. Det beror på att när glukos administreras ökar insulinnivåerna, vilket leder till att bland annat fosfat och andra elektrolyter passerar in cellerna. Blodnivåerna av fosfat, kalium och magnesium sjunker då. Tiaminbehovet ökar också i övergången från svält till nutritionsbehandling. Tiaminbrist med cerebrala symtom (Wernickes syndrom) kan utvecklas.
Elektrolytförändringar bör följas noga och korrigeras vid behov när det gäller näringsbehandling av svårt undernärda personer. Rekommenderade åtgärder är att ge tiamin och minska energitillförseln, för att sedan sakta öka energitillförseln. Inom några dagar till en vecka bör näringstillförseln vara uppe i rätt nivå för att täcka behoven.
Störst risk för re-feeding uppstår vi parenteral näringstillförsel, men risk finns också vid enteral närings tillförsel.
Misstanke om dislokation
Vid misstanke om att den nasogastriska sonden har rört på sig och hamnat i fel läge ska läkare kontaktas innan sondmatning eller medicinering startas.
Mekaniska komplikationer kan innebära att sonden kommit ur läge. Noggrann fixering kan förebygga detta problem. Stopp i sond eller PEG kan bero på otillräcklig spolning med vatten efter sondmatning eller på att läkemedel fastnat i sonden, se avsnitt om läkemedelstillförsel.
Ta hjälp av dietist om problem kvarstår.
Komplikationer | Orsak | Åtgärd |
---|---|---|
Pneumoni | Aspiration | Kontrollera alltid sondens läge före sondmatning. En patient som har sonden i ventrikeln ska ha höjd huvudända, cirka 30o, under matningen. |
Illamående/ kräkning |
För snabb tillförsel Ventrikelretention |
Stanna upp i sondmatningen och sänk hastigheten. Kontrollera ventrikeltömningen. Vid dålig ventrikelfunktion kan risken minskas genom tillförsel av sondnäring direkt i tarmen. Läkemedelsbehandling mot illamående kan prövas. |
Diarré | För hög sond- matningshastighet |
Sänk matningshastigheten och använd eventuellt pump för en jämn och kontinuerlig tillförsel. Se över eventuell behandling med laxantia. |
Hög osmolaritet | Byt sondnäring till mindre koncentrerad typ. | |
Sondnäring utan fibrer | Byt till fiberrik sondnäring. | |
Sondnäring med fibrer | Byt till sondnäring utan fibrer. | |
För kall sondnäring | Låt stå framme och uppnå rumstemperatur. | |
Medicinering, till exempel bredspektrumantibiotika |
Diarrén kan eventuellt förebyggas med hjälp av tillförsel av laktobaciller (probiotika). Vissa produkter räknas som läkemedel och vissa som livsmedel. |
|
Bakteriekontamination |
Byt sondaggregat och sondnäringsförpackning. |
|
Laktosintolerans | Uteslut laktosinnehållande produkter. | |
Infektion | Bakteriekontamination | Följ basala hygienrutiner och arbeta alltid aseptiskt. Aseptisk teknik krävs för att förhindra bakteriekontamination av näringslösningen och infektion hos patienten. |
Obstipation | Sondnäring utan fibrer | Byt till fiberrik sondnäring. |
Sondnäring med fibrer | Byt till sondnäring utan fibrer. | |
Dehydrering | Ge mer vätska. |