Vårdhandboken

Vårdhandboken.se innehåller 120 ämnesområden med kliniskt anpassad information som produceras i samverkan med författare och faktagranskare från hela landet. De nationella metoderna och riktlinjerna i Vårdhandboken är ett kunskapsstöd för verksamheter inom vård och omsorg i landets kommuner och regioner. Vårdhandboken används även i vårdutbildningar både på universitet och gymnasier och innehåller förutom texter även filmer och bildspel, kunskapstest i 80 ämnen samt flera hundra illustrationer och foton.

Vårdhandboken förvaltas av Inera på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner. 

Besök på Vårdhandboken.se

Vårdhandboken har funnits på webben sedan 2002. Vårdhandboken.se har mer än 5 miljoner besök per år vilket innebär över 12 miljoner sidvisningar. Läs mer om besöksstatistik på inera.se. Vårdhandboken är öppen för alla och kräver ingen inloggning. Den är anpassad för dator, mobil och surfplatta, har responsiv design och anpassas automatiskt till skärmstorleken.

Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. Den kan användas på sjukhus, i primär- och hemsjukvård och även inom äldreomsorg och tandvård. Vårdhandboken kan också användas vid studier och vissa texter kan användas när vård utförs av närstående.

Ansvar

Som anställd inom vård och omsorg ska du alltid handla utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har du som hälso- och sjukvårdspersonal själv ansvar för det du gör utifrån enskild patient och situation. Ibland kan även en annan person ha del i ansvaret, exempelvis genom att det finns tydliga instruktioner och rutiner på arbetsplatsen. 

Inera ansvarar inte för tillämpningen av Vårdhandboken, till exempel medicinska bedömningar som görs med stöd av Vårdhandboken. Inera ansvarar inte för skyldigheter som vårdgivare har inom ramen för sitt vårdgivaransvar.

Syftet med Vårdhandboken är att bidra till god och säker vård på lika villkor. Vårdhandboken bygger på hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SOL) och bidrar till att de nationella målen för hälso- och sjukvården ska uppnås. Innehållet är främst utformat för vårdarbete med vuxna patienter. Webbsidan ger riktlinjer för arbetet inom hälso- och sjukvården så att kvaliteten och säkerheten i vården kan behållas och vidareutvecklas i hela landet. Vårdhandboken erbjuder, efter bästa kunskapsläge (best practice, evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet) kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras. Resurser kan användas effektivare genom ett minskat behov av att utarbeta lokala riktlinjer och PM, rutiner och arbetsmetoder.

På 1990-talet samordnades lokala metod- och handböcker till en gemensam Handbok för hälso- och sjukvård. Den nationella handboken har funnits på webben sedan 2002. Webbsidan fick namnet Vårdhandboken 2010. 

Kvalitetssäkrat innehåll tas fram i samarbete med cirka 230 författare och faktagranskare med specialistkunskaper inom respektive område. De rekryteras genom förslag från exempelvis Vårdhandbokens nationella råd, yrkes- och riksföreningar eller tidigare författare och faktagranskare. Författare och faktagranskare ska om möjligt vara verksamma inom olika delar av landet och såväl medicinska aspekter som omvårdnadsaspekter ska speglas i Vårdhandbokens texter.

Ett nationellt råd samverkar med redaktionen för innehållsplanering och prioritering. Det nationella rådet representerar olika verksamheter, är spridda i landet och har därmed via sina respektive nätverk stor kontaktyta i vård och omsorg. Rådet kan bestå av representanter inom vårdhygien, kommun, högskola, vård- och kvalitetsutveckling och klinisk träning. Rådet och redaktionen har regelbundna möten. Vårdhandbokens redaktion arbetar i nära samarbete med rådet och deras nätverk för att säkerställa kvalitet, samstämmighet och återkoppling från verksamheten.

Vårdhandboken har avtal med en extern illustratör för bildproduktion i samverkan med redaktionen och respektive ämnesförfattare. Vårdhandboken innehåller foton som publiceras med tillstånd från exempelvis sjukhus. Filmmaterialet i Vårdhandboken är producerat av Vårdhandboken eller publiceras med tillstånd från vårdverksamheter som bidrar med sitt material.

Revideringsprocess med kvalitetssäkring

Revideringsprocessen börjar med att Vårdhandbokens nationella råd och deras nätverk lämnar synpunkter på ämnet. Synpunkter och förslag som inkommit till redaktionen från användare kommer också att förmedlas. De inkomna synpunkterna och förslagen sammanställs och skickas till författaren som underlag inför revideringsarbetet. Vårdhandboken har även samverkan med informationsspecialist vad gäller referensgenomgång. Faktagranskare lämnar synpunkter på ämnet och redaktionen bearbetar texten och gör eventuell bildsättning innan författare och faktagranskare godkänner för publicering. Författaren intygar i och med sitt godkännande att innehållet är enligt bästa kunskapsläge. Författaren bevakar eventuella förändringar inom området som kan kräva uppdatering av innehållet innan nästa planerade revidering. 

Läs mer på sidan Så här arbetar vi. 

Vårdhandbokens ämnen revideras löpande men tidplanen styrs även av prioriteringar, exempelvis behov av snabbare uppdatering. Längst ned på varje enskild sida står revideringsdatum angivet så att du ska kunna värdera uppgifternas aktualitet. Vid utskrift läggs ett utskriftsdatum till. 

För produktspecifika uppgifter såsom hållbarhetstid, anvisning om hantering och rengöring gäller tillverkarens eller lokala anvisningar.

Det finns många sätt att hitta innehåll i Vårdhandboken. Sökmotorn som används är EpiFind och när du söker sorterar den automatiskt sökträffarna. Du kan också gå in via toppmenyn, exempelvis Vård och behandling, Undersökning och provtagning eller A-Ö som du hittar längst ner på sidan. På startsidan hittar du länk till de senast reviderade ämnena.

Varje ämne i Vårdhandboken består av ett antal tillhörande sidor som du ser i högerspalten och här finner du även länkar till sidor med referenser och regelverk för aktuellt ämne.

Lokala anvisningar

Vårdhandbokens texter ger rekommendationer som ibland behöver kompletteras med lokala anvisningar eller tillverkarens bruksanvisning. Detta anges i löpande text och på sidan Lokala anvisningar.

Tipsa om sidan

Du kan lätt dela information om en sida i Vårdhandboken genom att använda någon av de delafunktioner som finns på varje sida.

Prenumeration nyhetsbrev

Du kan prenumerera på Vårdhandbokens nyhetsbrev för att få information om senaste revideringarna och nya ämnen. Registrera dig i formuläret på sidan Prenumeration. 

• Emma Frid, tjänsteansvarig  
• Karin Strand, medicinsk redaktör
• Lisa Nordqvist, medicinsk redaktör
• Sandra Tidblom, medicinsk redaktör
• Annika Ahrnstedt, bild/film

Vårdhandbokens nationella råd

• Beatrice Lennartsson, specialistsjuksköterska inom intensivvård och kirurgisk omvårdnad. Simuleringspedagog och instruktör på kliniskt träningscentrum (KTC). Patientsäkerhetsenheten, Hälso- och sjukvården, Region Örebro län. Representerar Klinisk träning och medicinsk simulering i Sverige (KlinSim).
• Berith Carlsson, leg. sjuksköterska vårdhygien. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH).
• Graciela Carlson, leg. barnmorska, regionutvecklare patientsäkerhet. Västra Götalandsregionen.
• Helena Thulin, med.dr omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid Karolinska Universitetssjukhuset samt assisterande lektor vid Karolinska Institutet. Region Stockholm-Gotland.
• Robert Eklund, ordförande i redaktionsrådet, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Falköpings kommun.  
• Sara D. Alvrud, specialistsjuksköterska kirurgi, kirurgisk vård Ystad. Region Skåne.
• Ulf Nilsson, leg. sjuksköterska och med.dr inom kardiologi. Undervisar vid läkarprogrammet på Umeå Universitet. Forskar på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Region Västerbotten.
• Ulrica Hedlund, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Timrå kommun.

Adjungerad till nationella rådet för Vårdhandboken:

• Gita Singh, specialistläkare i allmänmedicin, medicinskt sakkunnig Inera AB.
• Karin Bölenius, leg. sjuksköterska, professionsutvecklare, Region Västerbotten samt universitetslektor, Umeå universitet. 

Uppdragsgivare är samtliga kommuner och regioner, läs mer på inera.se.