Vårdpersonalens skyldigheter
Reglerna om vårdpersonalens skyldigheter finns samlade i 6 kap. patientsäkerhetslagen (SFS 2010: 659) och gäller all hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med reglerna är att värna om patientsäkerheten, stärka patientens medinflytande och främja kvaliteten i vården.
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet enligt 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen. Det är viktigt att komma ihåg att var och en som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är ansvarig för hur de egna arbetsuppgifterna fullgörs, se 6 kap. 2 § patientsäkerhetslagen. Läs om de regler som gäller personalens tystnadsplikt i Vårdhandbokens texter om sekretess.
Omtanke och respekt
Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård samt visas omtanke och respekt enligt 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen.
Vård i samråd
Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten enligt 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen, 3 a § tandvårdslagen (SFS 1985:125) och 5 kap. 1 § patientlagen (SFS 2014:821).
Den som ansvarar för vården av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd. Patienten ska informeras om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, se 3 kap. 1 § patientlagen och 3 b § tandvårdslagen. 6 kap. 6 § patientsäkerhetslagen hänvisar till patientlagen som inte omfattar tandvården.
Patienten ska även få information om
- möjligheten att välja behandlingsalternativ samt vårdgivare och utförare av den offentligt finansierade hälso- och sjukvården
- regionens elektroniska system för listning av patienter hos utförare
- möjligheten att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt
- möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt
- vårdgarantin
- möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.
Ovanstående framgår av 3 kap. 2 § patientlagen, 6 kap. 6 § patientsäkerhetslagen hänvisar till patientlagen.
Om information inte kan lämnas till patienten ska den ges till en närstående enligt 3 kap. 4 § patientlagen, 6 kap. 6 § patientsäkerhetslagen hänvisar till patientlagen. När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information enligt 3 kap. 3 § patientlagen och 3 b § tandvårdslagen. I vissa fall lägger sekretessen hinder i vägen för att information ska kunna lämnas. Läs mer om skyldigheten att informera och göra patienten delaktig i Socialstyrelsens handbok. Länk finns i Relaterad information.
Patienten har alltid möjlighet att avstå från erbjuden vård. Diagnostik och behandling får bara ske med patientens samtycke. Vissa undantag kan gälla för patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128), lagen om rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1129) och smittskyddslagen (SFS 2004:168).
Ny medicinsk bedömning
Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska den som ansvarar för vården av patienten medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning, second opinion, inom eller utom den egna regionen om patienten önskar det. Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat, se 8 kap. 1 § patientlagen och 6 kap. 7 § patientsäkerhetslagen. 10 kap 3 § hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) hänvisar till patientlagen.
Inom kommunens hälso- och sjukvård finns ingen lagstadgad skyldighet att erbjuda en ny medicinsk bedömning.
Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska medverka till att patienten får möjlighet att välja behandlingsalternativ respektive hjälpmedel för funktionsnedsatta enligt vad som anges i 7 kap. 1 och 2 §§ patientlagen, se 6 kap. 7 § patientsäkerhetslagen. 10 kap. 2 § hälso-och sjukvårdslagen hänvisar till patientlagen.
När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har patienten inte rätt att välja sådan behandling som kommunen ansvarar för utanför hemkommunen om denna kan erbjuda behandling som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta framgår av 7 kap. 1 § patientlagen.
Då det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Detta framgår av 7 kap. 2 § patientlagen.
Särskild information till vissa barn
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har
- en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning
- en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
- ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar
- utsatt eller utsätter barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Ovanstående framgår av 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen och 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen. Detsamma gäller dessutom om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Med barn avses personer under 18 år. Informationen, råden och stödet ska anpassas efter barnets ålder och mognad. Principen om barnets bästa kan ibland innebära att någon information inte alls ska lämnas eller först efter en viss tid. Läs mer i Socialstyrelsens meddelandeblad Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 år. Länk finns i Relaterad information.
Respektera en avliden patient
När en patient har avlidit är personalen skyldig att fullgöra sina uppgifter med respekt för den avlidne. Personalen måste även visa de efterlevande hänsyn och omtanke,
se 6 kap. 8 § patientsäkerhetslagen.
Utfärda intyg
Den som utfärdar intyg om någons hälsotillstånd eller vård ska utforma intyget med noggrannhet och omsorg enligt 6 kap. 10 § patientsäkerhetslagen. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54) finns närmare instruktioner om vad intygsskrivare bör tänka på.
Anmäla avvikelse
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen. Vårdgivaren ska i sin tur, efter utredning, anmäla sådana händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Detta enligt 3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen. Denna regel kallas lex Maria. Kompletterande bestämmelser om vårdgivarens utredning av händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete (HSLF-FS 2017:40).
I Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) finns närmare bestämmelser om hur anmälan ska göras (HSLF-FS 2017:41).
Föra patientjournal
Bestämmelser om journalföring finns i patientdatalagen (SFS 2008:355). Denna lag innehåller också regler om behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Kompletterande regler till patientdatalagen finns i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (SFS 2022:913).
Dessa lagar innebär bland annat följande:
- Det finns möjlighet till sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
- Patienten har rätt att få en notering införd i journalen om patienten anser att en uppgift i journalen är oriktig eller missvisande.
- Patienten har rätt att få sina journaluppgifter spärrade. Undantaget är att vårdnadshavare inte har rätt att spärra uppgifter om sina barn. Spärrar kan hävas i nödsituationer.
- Vårdgivaren är skyldig att logga all åtkomst till journaler och att den ska kontrolleras genom regelbundna loggkontroller.
- Patienten har rätt att få ut information om åtkomsten till journalen genom att begära och få ut loggutdrag.
En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Uppgifterna ska föras in i journalen så snart som möjligt. I journalen ska bland annat antecknas vilken information som har lämnats till patienten och vilka ställningstaganden som har gjorts om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en ny medicinsk bedömning. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 6 och 9 §§ patientdatalagen.
Kopior på patientjournaler
Patienten kan begära att få en kopia av sin journal. Av 8 kap 1 § patientdatalagen framgår att en sådan begäran inom allmän hälso- och sjukvård ska handläggas med stöd av bestämmelser i tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). En sådan begäran ska prövas och handläggas skyndsamt inom den allmänna hälso- och sjukvården enligt 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen. Inom den enskilda hälso- och sjukvården ska en journalhandling på begäran tillhandahållas så snart som möjligt om inte annat följer av bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen, se 8 kap. 2 § patientdatalagen. Begäran prövas i första hand av den som ansvarar för journalen, vilket vanligen är behandlande läkare.
Inom den allmänna hälso- och sjukvården ska frågan i tveksamma fall överlämnas till den berörda myndigheten enligt 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Med myndighet avses nämnd, sjukvårdsstyrelse, sjukhusstyrelse eller den som fått delegation att fatta ett sådant beslut.
Om läkaren inom den allmänna hälso- och sjukvården bedömer att journalen inte kan lämnas ut ska hen, om patienten begär det, överlämna frågan till myndigheten. Patienten ska få information om sin rätt att få saken prövad av myndigheten liksom om att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att ett avgörande ska kunna överklagas till kammarrätten. Bestämmelsen finns i 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.
En patient inom den enskilda hälso- och sjukvården ska vända sig till den vårdgivare som denne har varit hos. Om patienten nekas sin begäran om att få ut journalkopior ska den som är ansvarig för journalhandlingen med eget yttrande genast överlämna frågan till IVO för att få saken prövad. Detta framgår av 8 kap. 2 § patientdatalagen.
Förstörelse av patientjournaler
Om patienten vill ha hela eller delar av sin journal förstörd kan hon eller han ansöka om det hos IVO enligt 8 kap. 4 § patientdatalagen. IVO prövar då ansökan och beslutar efter att ha inhämtat yttrande från den verksamhet det berör om journalen ska förstöras eller inte.
På IVO:s webbplats finns utförlig information om hur man som patient ska gå tillväga för att få sin journal förstörd.