Tvångsvård - Lag om rättspsykiatrisk vård

Intagning för rättspsykiatrisk vård sker med stöd av olika lagrum. Det betyder att intagningen och villkoren för rättspsykiatrisk vård varierar mellan olika patienter. Patienten måste ha ett behov av psykiatrisk vård, men det behöver inte vara oundgängligt. Det krävs inte heller att den enskilde motsätter sig vård för att en domstol ska kunna besluta om rättspsykiatrisk vård. Föreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i brottsbalken (SFS 1962:700).

Rättspsykiatrisk vård inleds alltid som sluten rättspsykiatrisk vård på en sjukvårdsinrättning som drivs av en region. Efter beslut av domstol kan vården övergå till öppen rättspsykiatrisk vård. Patienten vårdas då utanför sjukvårdsinrättningen och tvångsåtgärder förutom återintagning är inte tillåtna. Denna vård kan dock förenas med särskilda i lagen angivna villkor.

Vården ska ges med en vårdplan som grund. Den ska beskriva de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården ska uppnås och för att resultaten av dessa insatser ska bestå. Så långt det är möjligt ska planen upprättas i samråd med patienten och om det inte är olämpligt även med patientens närstående. Chefsöverläkaren ska undersöka om patienten behöver stöd från socialtjänsten. Till en ansökan om öppen rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan fogas. En sådan ska utformas i samarbete mellan de enheter vid regionen eller kommunen som svarar för insatserna, så långt det är möjligt i samråd med patienten och om det inte är olämpligt med patientens närstående. 

Till en ansökan om fortsatt öppen rättspsykiatrisk tvångsvård ska en uppföljning av den samordnade vårdplanen fogas. För patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska det framgå av vårdplanen vilka insatser som planeras för att patienten inte ska återfalla i brottslighet som är av allvarligt slag. I en uppföljning av en samordnad vårdplan för en sådan patient ska det framgå vilka åtgärder som vidtagits och insatser som utförts för att motverka återfall i brottslighet av allvarligt slag.

För patienter som får sluten rättspsykiatrisk vård gäller särskilda regler för vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) och vistelse utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område (frigång). Permission ska alltid vara tidsbestämd och får ges för visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen och kan förenas med i lag angivna särskilda villkor. För patient som är intagen för rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning kan chefsöverläkaren ge ett sådant tillstånd.

Är patienten intagen för rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning prövar förvaltningsrätten frågan efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten. Förvaltningsrätten får efter ansökan av chefsöverläkaren överlämna åt denne att för en viss patient besluta om permission. Tillstånd får bara ges under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Chefsöverläkaren kan återkalla ett tillstånd om förhållandena kräver det. Kriminalvården eller Statens institutionsstyrelse prövar frågan om permission för intagen i kriminalvårdsanstalt respektive i särskilt ungdomshem efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten. Kriminalvården eller Rättsmedicinalverket får under vissa särskilda förutsättningar bevilja permission för den som är häktad respektive intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning. 

När det gäller frigång får chefsöverläkaren ge tillstånd till sådan vistelse endast efter medgivande från andra berörda myndigheter. För patient som är dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning krävs medgivande från förvaltningsdomstol. För patient som är intagen i eller ska förflyttas till kriminalvårdsanstalt krävs medgivande från Kriminalvården. För patient som är intagen i eller ska förflyttas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård krävs medgivande från Statens institutionsstyrelse. Chefsöverläkaren ska underrätta respektive myndighet om förhållanden som är av betydelse för frågan om ett lämnat medgivande ska bestå.

Tvångsåtgärder vid sluten rättspsykiatrisk vård måste alltid stå i proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga ska de användas. Chefsöverläkaren ska, så snart patientens tillstånd tillåter det, se till att patienten erbjuds ett uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd. Inskränkningar i enskildas fri- och rättigheter är till största delen de samma som vid psykiatrisk tvångsvård, se kapitlet om psykiatrisk tvångsvård. För patienter som är intagna för frivillig vård, men i grunden frihetsberövade i annan ordning, får endast tvångsåtgärder som krävs ur kontrollsynpunkt användas.

Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse kan i särskilda fall besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation för den som är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt respektive särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård. Försändelser mellan en intagen och dennes offentliga försvarare, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska dock vidarebefordras utan granskning. Detsamma gäller försändelser mellan en intagen och en offentlig försvarare. I särskilda fall får regeringen besluta om restriktioner avseende den som får rättspsykiatrisk vård efter beslut av domstol. Sådant beslut får fattas om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller till risken för att patienten under vistelsen på sjukvårdsinrättningen medverkar till terroristbrott. Detsamma gäller för en patient som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

Den som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning och vårdas på en sjukvårdsinrättning eller avdelning med förhöjd säkerhetsklassificering får endast använda sådan teknisk utrustning för elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls av vårdgivaren.  Detsamma gäller den som är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt. Innehar patienten egen utrustning ska den omhändertas under vårdtiden.

Den som ges rättspsykiatrisk vård har rätt att få en stödperson som är fristående från sjukvården. En stödperson utses av patientnämnden om patienten inte motsätter sig det. Stödpersonen ska bistå patienten i personliga frågor så länge tvångsvården pågår och om båda samtycker till det även under fyra veckor efter det att tvångsvården upphört. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen, men denna rätt kan inskränkas genom regeringsbeslut eller av åklagarrestriktioner.

Chefsöverläkaren är skyldig att informera patienten om beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster eller övervakning av försändelser, rätt att få stödperson, rätt att överklaga vissa beslut och hur detta ska gå till, rätt till ombud och rätt till offentligt biträde i förvaltningsrätt eller högre rätt. Vissa patienter ska även få information om sin rätt att ansöka om vårdens upphörande och rätten att ansöka om permission. Lagtexten till lagen om rättspsykiatrisk vård, ska finnas anslagen inom sjukvårdsinrättningen, väl synlig för patienterna. Detta gäller vid sidan av den informationsskyldighet som gäller i övrigt inom hälso- och sjukvården.

Patienten kan överklaga följande beslut fattade av chefsöverläkaren:

• Beslut om återintagning till sluten rättspsykiatrisk vård från öppen rättspsykiatrisk vård för den som är dömd till rättspsykiatrisk vård.
• Beslut att den som i grunden är frihetsberövad på annat sätt ska ges rättspsykiatrisk vård, det vill säga själva intagningsbeslutet. Ett sådant överklagande anses innefatta en begäran om att vården ska upphöra.
• Beslut att avslå en begäran om att tvångsvården ska upphöra från den som är dömd till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.
• Beslut att avslå en begäran om att tvångsvården ska upphöra från den som i grunden är frihetsberövad på annat sätt.
• Beslut om avslag på begäran om permission från den som är dömd till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.
• Meddelande om villkor i samband med permission för den som är dömd till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.
• Beslut om avslag på begäran om permission från den som är dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
• Meddelande om villkor i samband med permission för den som är dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning i fall då beslutanderätten är överlämnad från förvaltningsrätten till chefsöverläkaren.
• Beslut om återkallelse av permission.
• Beslut om förstöring eller försäljning av beslagtagen egendom.
• Beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster.
• Beslut om övervakning av utgående försändelser.
• Beslut om villkor i samband med öppen rättspsykiatrisk vård för den som är dömd till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.
• Beslut om villkor i samband med öppen rättspsykiatrisk vård för den som är dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning i fall då beslutanderätten är överlämnad från förvaltningsrätten till chefsöverläkaren.

För patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård ska fortsatt vård med vissa i lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård angivna mellanrum bli föremål för domstolsprövning. Rättspsykiatrisk vård upphör genom beslut av förvaltningsdomstol eller chefsöverläkare:

• Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning upphör när det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i allvarlig brottslighet och det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att denne ges sluten eller öppen rättspsykiatrisk vård. Förvaltningsrätt fattar beslut efter anmälan av chefsöverläkare eller efter ansökan av patient.
• Rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning ska genast upphöra om patienten inte längre lider av en allvarlig psykisk störning eller det inte längre med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att denne ges sluten eller öppen rättspsykiatrisk vård. Chefsöverläkaren fattar beslut och ska fortlöpande överväga frågan om vårdens upphörande. Denna vård upphör också om ansökan om fortsatt vård inte kommer in i rätt tid till förvaltningsrätten. Likaså upphör vården omedelbart om rätten avslår en ansökan om medgivande till fortsatt vård.
• Rättspsykiatrisk vård av den som är häktad eller anhållen upphör när det inte längre finns förutsättningarna för sådan vård dock senast när beslutet om frihetsberövande upphör att gälla. Patienten kan då ges psykiatrisk tvångsvård om förutsättningarna för sådan vård föreligger (konvertering). Chefsöverläkaren fattar beslut och ska fortlöpande överväga frågan om vårdens upphörande.
• Rättspsykiatrisk vård av den som är intagen för rättspsykiatrisk undersökning och inte är häktad upphör när det inte längre finns förutsättningar för sådan vård dock senast då denne inte längre får hållas kvar på undersökningsenheten. Patienten kan då ges psykiatrisk tvångsvård om förutsättningarna för sådan vård föreligger (konvertering). Chefsöverläkaren fattar beslut och ska fortlöpande överväga frågan om vårdens upphörande.
• Rättspsykiatrisk vård av den som är intagen på kriminalvårdsanstalt eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt upphör när det inte längre finns förutsättningar för sådan vård, dock senast då frigivning sker. Patienten kan då ges psykiatrisk tvångsvård om förutsättningarna för sådan vård föreligger (konvertering). Chefsöverläkaren fattar beslut och ska fortlöpande överväga frågan om vårdens upphörande.
• Rättspsykiatrisk vård av den som är intagen i eller ska förpassas till särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård upphör när det inte längre finns förutsättningar för sådan vård dock senast vid verkställighetens slut. Patienten kan då ges psykiatrisk tvångsvård om förutsättningarna för sådan vård föreligger (konvertering). Chefsöverläkaren fattar beslut och ska fortlöpande överväga frågan om vårdens upphörande.
• Rättspsykiatrisk vård upphör när beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande enligt lag verkställs. Förutsättningen är att den myndighet som ska verkställa beslutet begär det och att chefsöverläkaren finner att patientens tillstånd tillåter att beslutet verkställs.
  När det gäller personer som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning och ett beslut om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen ska verkställas, krävs även att chefsöverläkaren finner att det inte längre finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag till följd av den psykiska störningen som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning. Tvångsvården upphör också vid verkställigheten av beslut om att påföljden rättspsykiatrisk ska föras över till en annan stat.

Kompletterande reglering

Lagen om rättspsykiatrisk vård kompletteras av förordningen om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1472), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (HSLF-FS 2022:62) samt Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning (SOSFS 2006:9). Som nämns i inledningen ska även vissa bestämmelser i lagen om psykiatrisk tvångsvård och förvaltningslagen tillämpas.

Dessutom finns en särskild lag om besöksinskränkningar. Läs mer på sidan om psykiatrisk tvångsvård.