Tvångsvård - Lag om psykiatrisk tvångsvård

En vårdplan ska upprättas. Den ska beskriva de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården ska uppnås och för att resultaten av dessa insatser ska bestå. Så långt det är möjligt ska planen upprättas i samråd med patienten och om det inte är olämpligt även med patientens närstående. Chefsöverläkaren ska undersöka om patienten behöver stöd från socialtjänsten.

En ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska kompletteras med en samordnad vårdplan. En sådan ska utformas i samarbete mellan de enheter vid regionen eller kommunen som svarar för insatserna, så långt det är möjligt i samråd med patienten och om det inte är olämpligt med patientens närstående. Till en ansökan om fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård ska en uppföljning av den samordnade vårdplanen fogas.

Chefsöverläkaren kan ge en patient som får sluten psykiatrisk tvångsvård permission, det vill säga tillåtelse att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Tillstånd får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen och får vara förenat med i lagen särskilda angivna villkor. Tillstånd får bara ges under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Om förhållandena kräver det får chefsöverläkaren återkalla det.

För att tillgodose regeringsformens krav innehåller lagen bestämmelser om vilka tvångsåtgärder som får tillgripas, under vilka förutsättningar de får användas och hur länge de får pågå. Tanken är att de bara ska komma till användning när det inte finns några andra möjliga åtgärder i besvärliga situationer och de ska stå i rimlig proportion till syftet. Chefsöverläkaren ska, så snart patientens tillstånd tillåter det, se till att patienten erbjuds ett uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd. Följande inskränkningar i enskildas fri- och rättigheter kan bli aktuella:

• allmän inpasseringskontroll vid sjukvårdsinrättning eller avdelning med förhöjd säkerhetsklassificering
• avskiljande (isolering)
• fastspänning med bälte eller annan anordning
• inskränkt rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster
• kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning
• kvarhållning
• omhändertagande, försäljning eller förstöring av otillåten egendom
• tvångsbehandling
• återintagning från öppen psykiatrisk tvångsvård
• återkallelse av permission
• övervakning, granskning och kvarhållning av försändelser

Bestämmelserna om övervakning av försändelser skiljer sig åt beroende på om försändelserna kommer från eller till patienten. När chefsöverläkaren beslutar att försändelser ska övervakas får chefsöverläkaren öppna, ta del av och kvarhålla försändelser från en patient. En försändelse till en svensk myndighet, advokat, patientens offentliga biträde eller ett internationellt organ som har av Sverige godkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska vidarebefordras utan föregående granskning. Övervakning av försändelser till en patient avser kontroll av att de inte innehåller otillåten egendom. Granskningen får inte avse det skriftliga innehållet.

För personer som är under 18 år gäller särskilda bestämmelser avseende fastspänning, avskiljning (isolering) och inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster. Tiden för hur länge inskränkningen får pågå är kortare än för vuxna patienter. Personer under 18 år har även rätt till dagliga aktiviteter på vårdinrättningen och att vistas utomhus minst en timme varje dag, om inte medicinska skäl talar mot det. 

Under tvångsvården har patienten rätt att få en stödperson som är fristående från sjukvården. En stödperson utses av patientnämnden om patienten inte motsätter sig det. Stödpersonen ska bistå patienten i personliga frågor så länge tvångsvården pågår och om båda samtycker till det även under fyra veckor efter det att tvångsvården upphört. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen.

Chefsöverläkaren är skyldig att informera patienten om beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster eller övervakning av försändelser, rätt att få stödperson, rätt att överklaga vissa beslut och hur detta ska gå till, rätt till ombud och rätt till offentligt biträde i förvaltningsrätt eller högre rätt. Lagtexten till lagen om psykiatrisk tvångsvård ska finnas anslagen inom sjukvårdsinrättningen väl synlig för patienterna. Detta gäller vid sidan av den informationsskyldighet som gäller i övrigt inom hälso- och sjukvården.

Patienten kan överklaga följande beslut fattade av chefsöverläkaren:

• Intagningsbeslut, ett sådant överklagande anses innefatta en begäran om att tvångsvården ska upphöra.
• Beslut om återintagning till sluten psykiatrisk tvångsvård från öppen psykiatrisk tvångsvård. Ett sådant överklagande anses innefatta en begäran om att tvångsvården ska upphöra.
• Beslut om avslag på begäran om att tvångsvården ska upphöra.
• Beslut om inskränkning av patientens rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster.
• Beslut att övervaka utgående försändelser.
• Beslut om förstöring eller försäljning av beslagtagen egendom.
• Beslut om avslag på begäran om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) eller meddelande om villkor i samband med permission och återkallelse av permission.
• Beslut om särskilda villkor vid öppen psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsvården är tidsbegränsad och ska med vissa i lagen angivna mellanrum bli föremål för domstolsprövning. När förutsättningar för tvångsvård inte föreligger ska tvångsvården genast upphöra. Chefsöverläkaren fattar beslut och ska fortlöpande överväga frågan om tvångsvårdens upphörande. Denna vård upphör också om ansökan om fortsatt tvångsvård inte kommer in i rätt tid till förvaltningsrätten. Likaså upphör tvångsvården omedelbart om rätten avslår en ansökan om medgivande till fortsatt tvångsvård och när beslut fattas som föranleder rättspsykiatrisk vård.

Psykiatrisk tvångsvård upphör även när beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande enligt lag verkställs. Förutsättningen är att den myndighet som ska verkställa beslutet begär det och att chefsöverläkaren finner att patientens tillstånd tillåter att beslutet verkställs. Tvångsvården upphör också vid verkställighet av beslut om hemsändande av utlänning som har meddelats med stöd av utlänningslagen (SFS 2005:716).

Kompletterande reglering

Lagen kompletteras av förordningen om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1472), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (HSLF-FS 2022:62) samt Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning (SOSFS 2006:9). Dessutom finns en särskild lag om besöksinskränkningar, se nedan.

Läs mer om heldygnsvård, tvångsvård och självinläggning på Socialstyrelsens webbplats. Länk finns på sidan Relaterad information.

Lagen om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård (SFS 1996:981) gäller beträffande besök på sjukvårdsinrättningar till dem som är tvångsintagna för vård bland annat enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.  Lagen gäller även isolerade eller tillfälligt isolerade enligt smittskyddslagen. Lagen omfattar besöksinskränkningar såväl i form av generella besökstider som besöksrestriktioner i särskilda fall. De senare besluten kan överklagas till förvaltningsrätt. Vissa bestämmelser i förvaltningslagen ska tillämpas i dessa fall.

Den som är part i ärendet ska så snart som möjligt bli underrättad om det fullständiga innehållet i beslutet. När parten får överklaga beslutet ska hen underrättas om hur överklagandet går till. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och om vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid. Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det.