Praktisk hantering
- I vården är det önskvärt att man begränsar antalet personer som deltar i hanteringen av bröstmjölk. Det är särskilt viktigt vid pastörisering men även vid mjölkhantering i mjölkköket på avdelningen.
- Varje mjölkkök bör ha särskilt avdelad personal som inte deltar i vårdrelaterat eller patientnära arbete utan enbart sköter mjölkhanteringen.
- Den praktiska hanteringen av mjölk ska utföras i rena och ändamålsenliga lokaler. För råd och stöd kontaktas vårdhygienisk expertis.
- Rengöring och desinfektion av flaskor, nappflaskor och övriga tillbehör ska i första hand göras i en diskdesinfektor med speciell insats alternativt flaskdiskmaskin med insats med slutsköljning i 80 °C [10].
- Bröstmjölk är en kroppsvätska och basala hygienrutiner ska tillämpas i den praktiska hanteringen.
Urpumpning av bröstmjölk
Det finns olika sätt att samla bröstmjölk. Den vanligast förekommande metoden är med hjälp av elektrisk pump, men handpump eller manuell urpumpning kan också förekomma [11]. För att stimulera mjölkproduktionen bör pumpning ske 6-10 gånger/dygn.
Bröstmjölk som rinner från det andra bröstet under amning/pumpning, så kallad drip milk, har förutom en risk för hög bakteriehalt också en låg energihalt och bör inte användas som bankmjölk (det vill säga mjölk till andra barn än det egna).
Vid urpumpning av bröstmjölk är det mycket viktigt med god hygien. Händerna tvättas noggrant med tvål och vatten och avtorkas på ren handduk och följs sedan av handdesinfektion. Bröst tvättas av med vatten med en papperstvättlapp.
Rengöring och desinfektion av bröstpump och uppsamlingskärl ska ske enligt tillverkarens rekommendationer. Används elektrisk bröstpump bör den vara patientbunden. Delas pumpen mellan mödrar är det vårdpersonalens ansvar att rengöra/smittrena efter användning.
Infrysning
Infrysning av bröstmjölk sker i särskilda engångsbehållare och märks noggrant med data på moder och barn samt datum för infrysning. Infrysning ska ske inom ett dygn efter urpumpning. Behållaren får inte fyllas helt. Fryst mjölk expanderar med risk för sprängning av kärlet. Bankmjölk märks med kod som möjliggör identifikation av källa.
Förvaring
- Mjölken kan förvaras i maximalt 6 månader i -20 oC under noggrann kontroll av temperatur.
- Nypumpad bröstmjölk får inte blandas med kylskåpskall mjölk, de olika portionerna ska kylas separat.
- Färsk och tinad pastöriserad och opastöriserad bröstmjölk kan förvaras i kylskåp 2-6 °C i maximalt 48 timmar. Därefter måste mjölken ges till barnet eller kasseras.
- Om rekommenderad temperatur inte kan upprätthållas på grund av frekventa dörröppningar, sommartemperaturer eller liknande ska förvaringstiden förkortas.
- Risken för bakterietillväxt anses vara större i värmebehandlad bröstmjölk än i obehandlad mjölk på grund av pastöriseringens effekter på mjölkens antibakteriella egenskaper.
- Kyl och frys som används för förvaring av bröstmjölk ska vara uppkopplade till ett larm. Det bör finnas en checklista för daglig rengöring och kontroll av temperatur av kyl och frys. Mjölken ska om möjligt ljusskyddas under förvaring, använd inte glasdörrar.
Upptining
Fryst mjölk tinas i rumstemperatur i vattenbad med nytappat kallt vatten. Tidsåtgången är vanligen 2-3 timmar för 100-200 mL. Vid större volym tinas mjölken i kylskåp över natten. Mikrovågsugn ger ojämn uppvärmning och ska inte användas.
Uppvärmning
Uppvärmning ska ske strax före måltid i varmvattenbad med nytappat varmvatten i 10-20 minuter. Små volymer (mindre än 20-30 mL) kan eventuellt värmas under rinnande vatten om behållaren är försluten med lock. Eftersträva att göra mjölken kroppsvarm (32-37 oC). Undvik flaskvärmare på grund av risk för torrkokning.
Transport
Godkänd bankmjölk kan transporteras till andra sjukhus under förutsättning att den förblir fryst under hela transporten. Mjölken ska transporteras i för ändamålet avsedda fryskärl. Transporttiden ska registreras.