Herpes simplex-virus
Herpes simplex virus (HSV) typ 1 infekterar i första hand huden. HSV typ 2 angriper främst slemhinnor och hud i och omkring könsorganen. Det omvända förekommer dock också, det vill säga att HSV typ 1 ger genitala lesioner och att HSV typ 2 ger munherpes. I sällsynta fall kan herpes simplex-virus orsaka hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Återkommande nagelbandsinfektion (paronychi) kan också orsakas av herpes simplex-virus [2,3].
Första infektionstillfället (primärinfektionen) med HSV typ 1 eller 2 kan vara förenat med feber och blåsor i munhåla, svalg eller genitalt. Båda virustyperna kan ge återkommande episoder med lokala blåsbildningar och sveda [2].
Herpes simplexinfektioner smittar främst via saliv eller luftvägssekret (typ 1) respektive cervix- eller uretrasekret (typ 2). Smittsamheten är störst när man har symtom och blåsor, men asymtomatisk smittspridning förekommer också [2-4]. Inom vård och omsorg sprids smittan i första hand som en direkt och indirekt kontaktsmitta via personalens händer [1]. Inkubationstiden är vanligen 2-12 dygn [3].
Nyfödda barn som smittas genom moderns primärinfektion kan få svår herpes simplexinfektion. Det gäller även personer med nedsatt immunförsvar samt de med utbredda hudskador till exempel brännskador eller eksem [2].
Vårdrutiner
Handskar används vid kontakt med misstänkta lesioner och slemhinnor.
Punktdesinfektera med alkoholbaserat desinfektionsmedel vid spill och stänk.
Vårdrutiner för patienter
En patient med allmänsymtom som feber, sjukdomskänsla och utbredda blåsbildningar bör vårdas i enkelrum [1]. Patient med endast ett begränsat antal herpesblåsor kan samvårdas.
Smitta från munblåsor till vårdpersonals händer finns beskrivet [1].
Personalrutiner
Personal som har allmänsymtom i form av feber, sjukdomskänsla och utbredda blåsbildningar bör sjukskrivas i det akuta skedet [1].
Infekterade sår på händerna eller underarmarna medför ökad risk för smittspridning till patienter [1].
Personal med färska herpesblåsor på händer, armar eller i ansiktet ska inte delta i förlossningsvård, vård av nyfödda eller av barn med ökad infektionskänslighet. De ska heller inte utföra arbetsuppgifter som innebär direktkontakt med vuxna patienter som har utbredda hudskador, till exempel brännskador, eksem eller ökad infektionskänslighet [1].
Vid täta återkommande infektionsepisoder kan antiviral behandling, som påbörjas vid första symtom, förkorta och lindra sjukdomsförloppet [2].
Gravida kan delta i vården av dessa patienter utan att vidta särskilda åtgärder utöver att tillämpa basala hygienrutiner.