Utredning, bedömning och undersökning - basal nivå
Orsakerna till analinkontinens är ofta en kombination av flera faktorer. Initialt sker en utredning på basal nivå inom primärvården eller på sjukhus. Vid uteblivet resultat efter utredning och behandling på basal nivå remitteras patienten till specialistenhet (bäckenbottencentrum).
Anamnes vid utredning av analinkontinens
Allmän anamnes
- Övriga sjukdomar.
- Läkemedel som kan påverka avföringen. Många läkemedel kan ge diarré och förstoppning – gör en inventering vad som används.
- Kostanamnes - överkänslighet och allergi.
- Tidigare operationer.
- Gynekologisk/obstetrisk anamnes - graviditeter och förlossningskomplikationer.
- Diarréutredning.
- Komplikation efter strålbehandling mot nedre delen av buken och bäckenbotten.
- Urininkontinens, pågående eller tidigare utredning och behandling.
- Diabetes.
- Rökning.
- Övervikt.
- Trauma/olycka och övergrepp.
Tarmfunktionsanamnes
- Debut av symtom.
- Vilket är det största problemet med tarmfunktionen?
- Avföringens konsistens, form och frekvens? (Enligt Bristolskalan.)
- Läckage och omfattning. Vilken frekvens och mängd, brådskande eller passiva läckage av gas och avföring.
- Hur påverkar läckaget det dagliga livet?
- Används inkontinensskydd eller annat skydd?
- Förstoppning, svårt att tömma?
- Smärta och grad av symtom.
Följande symtom ska alltid utredas av läkare
Blod i avföringen, viktnedgång, slemtillblandning i avföringen, aptitlöshet, buksmärtor, smärta i samband med tarmtömning och plötsligt ändrade avföringsvanor.
Anamnesformulär och checklistor finns att hämta på Nikolas webbplats, se Relaterad information.
Undersökning
Initial utredning och bedömning på basal nivå görs oftast av allmänläkare inom primärvården.
Inspektion och palpation av bäckenbotten och analt
Genom att göra inspektion och palpation analt ses och bedöms följande:
- Hud- och slemhinneförändringar, hudflikar och/eller rodnad.
- Synlig eller palpabel sfinkterdefekt (palpation runtom sfinktern och mellan anus och vagina).
- Framfall av anal- eller rektalslemhinna.
- Bedömning av knipförmåga och känsel.
- Hemorrojder.
- Fissurer.
- Fistlar.
Rekto-/proktoskopiundersökning samt gynekologisk och urologisk status
Med hjälp av rekto-/proktoskopiundersökning samt gynekologisk och urologisk status, synliggörs:
- Läckage av urin, vid aktivitet och/eller trängningar.
- Återkommande urinvägsinfektioner.
- Tömningsproblem.
- Rektalpolyper/tumörer.
- Analprolaps/rektalprolaps.
- Inflammation eller sår.
- Hemorrojder.
- Inspektion av yttre och inre genitalia.
- Bäckenbottensänkning/prolaps - vad händer vid knip och krystning?
Remittera till specialist vid:
- Misstanke om tumör.
- Misstanke om sfinkterdefekt efter förlossning.
- Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom.
- Misstanke om fistlar.
- Symtomgivande rektalprolaps.
- Utebliven effekt av behandling.
Innan remiss skrivs till specialistenhet är det önskvärt med rekto/koloskopi och vid behov diarréutredning.