Nutrition, parenteral

Komplikationer

Komplikationer

Möjlig orsak

Förslag till åtgärd

Hyperglykemi Hög glukostillförsel        

Använd infusionspump
Minska glukostillförseln och ge en balanserad näringstillförsel (aminosyror, fett och glukos)

  För snabb tillförsel Sänk hastigheten
  Diabetes Överväg insulin
Illamående För snabb tillförsel Uteslut annan orsak än Parenteral nutrition (PN)
  För stor energimängd Sänk energinivån
  Dehydrering

Använd infusionspump
Sänk hastigheten
Ge lösning med lägre osmolalitet
Korrigera vätskebalans

Förhöjda levervärden

För hög energinivå

Uteslut annan orsak än PN
Sänk energinivå och hastighet
Byte av näringslösning med annan fettemulsion

Försök att ge PN cykliskt, det vill säga enbart natt- eller dagtid (ej kontinuerligt över dygnet)

Om möjligt ge/öka peroral eller enteral tillförsel. Oral/enteral tillförsel även i mindre mängder, bidrar till att stimulera magtarmkanalens funktion och minskar risken för leverpåverkan

Stigande urea

Nedsatt njurfunktion

 
  För hög kvävetillförsel Minska tillförseln av kväve
  För låg energitillförsel Öka tillförseln av energi
Takykardi, feber,
snabb viktökning
Metabol överbelastning   
Infektion                  

Sänk energinivå och hastighet
Viktkontroller 1 g/dygn
Temperaturkontroller
Kontrollera elektrolyter

Låga nivåer av elektrolyter (fosfat, magnesium och kalium)

Metabol överbelastning

Infektion

Överväg extra tillförsel av elektrolyter

 

Metabol överbelastning (Refeeding syndrom)

Vid svår undernäring eller om patienten varit utsatt för långvarig svält eller fasta är det högre risk för så kallad metabol överbelastning (refeeding syndrom). Detta är ett livshotande överbelastningssyndrom som kan uppstå om undernärda personer ges mer näring än vad vävnaderna förmår metabolisera. Observera att även en överviktig person kan vara undernärd.

Patienter med minst två kriterier har hög risk att utveckla refeeding syndrom:

  • BMI < 18,5 kg/m².
  • Oavsiktlig viktförlust > 10 % senaste 3–6 månaderna.
  • Svält eller minimalt intag > 5 dagar.
  • Alkoholmissbruk, eller behandling med insulin, kemoterapi eller diuretika.

Alternativt minst ett av följande:

  • BMI < 16 kg/m²
  • Oavsiktlig viktförlust > 15 % senaste 3–6 månaderna
  • Svält eller minimalt intag > 10 dagar
  • Låga nivåer av kalium, fosfat, magnesium före tillförsel av nutrition.

Tecken på metabol överbelastning är

  • stigande kroppstemperatur
  • snabbt ökande vikt på grund av vätskeretention
  • cirkulatoriska och respiratoriska förändringar, till exempel bröstsmärta, lungödem, takykardi, arytmier och hög andningsfrekvens.

Elektrolytrubbningar bidrar till utvecklingen av tillståndet. Framförallt sjunker nivåerna av kalium, fosfat och magnesium i blodet. Risken för metabol överbelastning är störst vid intravenös energitillförsel.

Tiaminbrist (vitamin B1) är den vanligaste vitaminbristen i tillståndet. Tiaminbrist kan ge Wernicke-Korsakoff syndrom. Därför är extra tillförsel av tiamin viktig som profylaxbehandling både före och efter start av PN eller glukosdropp.

Andra komplikationer vid parenteral nutrition

När det gäller komplikationer relaterade till infarten i blodbanan, exempelvis katetersepsis och central ventrombos, läs mer i följande texter i Vårdhandboken:

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan