Val av sondnäring

Typ av sondnäring väljs utifrån patientens tillstånd, diagnos, vätske- samt energi- och näringsbehov. För att täcka vätskebehovet tillförs dessutom vätska. Läs mer om bedömning av behov i Vårdhandbokens texter om nutrition.

Sondnäringar måste innehålla alla nödvändiga näringsämnen i rätt proportion och vara så tunnflytande att de kan passera genom en tunn sond. För barn används speciella preparat. Det finns sondnäringar för barn från 6 månaders ålder. Dessa benämns ofta som spädbarnsnäring. Från cirka 7 års ålder kan barn få sondnäringar avsedda för vuxna men man bör vara uppmärksam på att inte proteinintaget blir för högt. Val av enteral näring för barn under 16 år och spädbarn bedöms lämpligen av dietist och läkare. Det finns en rad olika specialsondnäringar. Oavsett typ brukar sondnäringar vara glutenfria och endast innehålla spår av laktos. Vid val av sondnäring tillfråga dietist. Det är också viktigt att ta del av tillverkarens produktfaktainformation.

Standardsondnäringar

Standardsondnäring innehåller 1 kcal/mL. Osmolariteten är i nivå med osmolariteten i plasma (280 – 300 mmol/l). Näringstätheten (mängden av ett näringsämne/energienhet) motsvarar i stort sjukhuskosten med avseende på så väl de energigivande näringsämnena som vitaminer och mineralämnen och finns med eller utan fibrer. Flera sondnäringar innehåller kostfiber men mängden och typen varierar mycket mellan olika typer.

Det vetenskapliga underlaget för att ordinera någon specifik typ av sondnäring utifrån dess fiberinnehåll är begränsat men en del patienter upplever att de mår bättre av sondnäring som innehåller fibrer.

Sondnäring med låg energi

Sondnäring med samma mängd vitaminer och mineralämnen som standardsondnäringar men totalt mindre mängd energi. Är avsedda för patienter med ett lågt energibehov.

Energirika och/eller proteinrika sondnäringar 

Energirika och/eller proteinrika sondnäringar innehåller 1,2 - 2,0 kcal/mL, 6,0 – 10,0 gram protein/ 100 mL. Dessa kan ge långsammare magsäckstömning jämfört med standardsondnäring. Finns med eller utan fibrer. De är avsedda för patienter med ett förhöjt behov av energi och/eller protein. Dessa sondnäringar kan också användas vid vätskerestriktion samt om patienten inte tolererar en större volym och/eller hög hastighet.

Specialsondnäringar 

Specialsondnäringar är anpassade efter specifika behov eller till ett visst sjukdomstillstånd. Evidensbasen är dock fortfarande begränsad. Användningen av specialsondnäringar ska baseras på en medicinsk bedömning och beslutas av patientansvarig läkare i samråd med dietist. Det finns specialsondnäringar avsedda för enteral näringstillförsel vid till exempel diabetes mellitus, glukosintolerans, malabsorptionstillstånd och trycksår. Dessa avviker på olika sätt i sin näringssammansättning från standardsondnäringar till exempel i val av ingående fettsyror, val av protein- och/eller kolhydratkällor. En del fabrikanter märker också sina produkter som anpassade enligt kosher- eller halalregler.

Förvaring och hantering

Industritillverkade sondnäringar i ursprunglig flaska, plastpåse eller motsvarande är sterila produkter och hanteras på följande sätt:

• Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.
• Öppnad förpackning som förvaras i kylskåp ska användas inom den tid som tillverkaren anger. Det är dock viktigt att sondnäringen är rumstempererad när den ska ges.
• Öppnad förpackning som förvaras i rumstemperatur ska kasseras efter 4 timmar.
• Öppna system tillåter inte längre hängtid än 4 timmar.
• Slutna system kan hänga upp till 24 timmar.

Ovan angivna rekommendationer är generella. Vidare ska tillverkarens bruksanvisning följas. Om en verksamhet väljer att frångå generella rekommendationer och tillverkarens anvisningar ska verksamhetsspecifik rutin upprättas.