Trakeostomi

Följder av trakeostomi

Blödningsrisk

En patient som nyligen har trakeotomerats bör iakttas noga de första timmarna eftersom det finns risk för blödningar. Var uppmärksam på svullnader runt stomat [9,26,27,36-38].

Nedsatt hostförmåga

Hostreflexen kan vara nedsatt på grund av försämrad muskelkraft, smärta eller medvetslöshet hos en trakeotomerad patient.

Då trakeostomin innebär en öppen luftväg kan inte det tryck som behövs för en hoststöt byggas upp. Konsekvensen kan bli sekretansamling i luftvägarna, vilket kan behöva sugas bort. Läs mer om det i Vårdhandbokens text om Sugning av luftvägar.

För att hjälpa patienten att hosta effektivare informera/instruera om följande:

  • Andas in djupt (bukandning) och ta hjälp av buktrycket.
  • Sätt ett kortvarigt tryck (till exempel med finger/hand) på trakealkanylens öppning medan trycket i luftvägarna byggs upp.
  • Släpp trycket (fingret/handen) i samband med hostningen och tryck på med magmusklerna.

Ibland används även en så kallad hostmaskin för att underlätta hostning och slemmobilisering hos patienten.

Bortfall av talförmåga

Patienten kan förlora talförmågan vid trakeostomi vilket leder till kommunikationsproblem. Det är viktigt att vara uppmärksam på patientens upplevelser eftersom den begränsade förmågan att kommunicera kan leda till att patienten känner ångest, oro och obehag. Patienten kan känna sig isolerad och ha svårt att göra sig förstådd [5,20,21].

Mobiltelefon, anteckningsblock, bokstavstavla eller pekbok kan vara till hjälp vid kommunikation. Ge patienten tid att slutföra sitt budskap efter sin förmåga. Konsultera gärna en logoped.

Patienter med en etablerad trakeostomi bör ha en trakealkanyl som medger tal, se nedan.
För att möjliggöra tal kan en talventil sättas på trakealkanylen enligt ordination. Iaktta då patienten så att andningen inte blir för ansträngd. För det mesta används talventilen tillsammans med en så kallad fenestrerad trakealkanyl som ger fri passage för luften upp till stämbanden [5,12,21].

Även en trakealkanyl med liten diameter som ger luftpassage vid sidan av kanylen kan användas. Observera att patienten får mindre luft när en liten trakealkanyl används.

Om talventilen har filter byts detta dagligen. Själva talventilen rengörs med kranvatten efter dagens användning, minst en gång per dag samt vid behov. Talventilen brukar användas i 14 dagar, eller enligt tillverkarens anvisningar [5,12].

Uttorkning och avkylning av slemhinnorna

Hos trakeostomerade patienter blir inandningsluften torr eftersom den inte passerar de övre luftvägarna och befuktas på naturligt sätt. Den torra inandningsluften kan leda till att krustor bildas eftersom sekret torkar in.

En fukt- och värmeväxlare, så kallad konstgjord näsa, bör sättas på trakealkanylen för att hålla luftvägarna fuktiga och för att värma inandningsluften. Den filtrerar också inandningsluften från damm och partiklar. Talventil ska inte användas under sömn eftersom inandningsluften inte blir tillräckligt befuktad [5,11,12,25]. Talventilens filter har begränsad fukt- och värmeväxlande effekt vilket ofta märks genom att luftvägarna blir torrare och luftvägssekretet segare.

En fuktvärmeväxlare eller konstgjord näsa byts dagligen. Läs mer om talventil och dess funktion i avsnitt Trakealkanyler och rengöring.

Patienten har mer eller mindre slemproduktion. De flesta behöver hjälp med sugning i trakealkanylen. Om slemmet är torrt och segt kan behandlande läkare ordinera inhalationer. Segt slem kan ge stopp i trakealkanylen, läs mer i avsnitt Akuta åtgärder vid komplikationer. Observera att en trakealkanyl som har fel passform eller sitter dåligt ökar slemproduktionen och minskar tillgången till luft [12,21].

Fukt- och värmeväxlaren ska hanteras och bytas enligt ordination, utifrån tillverkarens bruksanvisning och alltid när sekret har samlats i den, dock minst en gång per dygn [5].

Patienter som inte själva kan sköta sin munvård måste få hjälp. Tänk på följande:

  • Inspektera, rapportera och dokumentera munhålans utseende.
  • Näsans slemhinnor kan också bli uttorkade. Inspektera och åtgärda.

Risk för tryckskador

Trakealkanylen kan orsaka tryckskador på slemhinnan i luftstrupen, framför allt när trakealkanylen är kuffad. Läs mer under rubriken Trakealanyler med kuff i texten Trakealkanyler och rengöring.

Trakeostomin kan även störa sväljningen genom att trycka mot matstrupen eller genom att motverka höjningen av struphuvudet [5,25].

Det är viktigt att kanylen har rätt passform för att undvika granulationsvävnad och tryck mot matstrupe [12,21].

Försämrat luktsinne

En trakeostomerad person får ett försämrat luktsinne vilket också innebär en social förlust. Det är viktigt att tänka på när dessa patienter vårdas. Även smakupplevelsen påverkas [5].

Infektionsrisk

Trakeostomat och området runt omkring är alltid koloniserat av bland annat bakterier från hudens normalflora. Området bör därför hanteras som en möjlig smittkälla och skötas noggrant för att motverka ökad bakterietillväxt [31,33].

Dessutom påverkas trakealkanylen av miljön vid stomat och i luftstrupen. Bakterier i form av biofilm fäster sig på materialytan och kan orsaka infektion hos patienten [6,12,28,31,39]. Noggrann hygien är därför viktig.

Håll både inner- och ytterkanyler så rena som möjligt. Innerkanylen ska rengöras minst två gånger per dag eller oftare vid behov. Vid ett etablerat trakeostoma kan även ytterkanten tas ut för rengöring, men se till att sätta in en ren ytterkanyl för att hålla trakeostomat öppet [6,12,31]. För rengöring av innerkanyl, se avsnittet Trakealkanyler och rengöring. Ytterkanyl rengörs på samma sätt som innerkanyl [31].

Trakealkanylens totala användningstid bör inte överstiga två månader [6,28]. 

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan