Oxygenbehandling - Översikt
Oxygen - O2 - syrgas
Oxygen, eller syre, är en förutsättning för livet. En ung frisk individ har cirka 97 % oxygensaturation (syremättnad) i blodet men värdet sjunker med åldern. Värden under 90 % har på sikt en skadlig inverkan på kroppen och värden under 70 % är potentiellt livshotande. En alltför hög oxygenhalt i inandningsluften och vävnaderna kan också vara skadlig. Det finns så gott som aldrig någon anledning att höja syremättnaden över det normala för åldern.
Oxygen som läkemedel
Andningsoxygen är ett läkemedel som i princip endast ska ordineras vid hypoxi (onormalt låg syremättnad). Andnöd, bröstsmärta, illamående och så vidare är i sig inte indikationer för oxygenbehandling. Ordinationen ges av läkare och omfattar dos (som oftast anges i liter/minut), administrationssätt och planerad behandlingstid. Doseringen bestäms med hjälp av artärblodgasprover och pulsoximetri. Saturationsmätare (pulsoximeter) mäter via ljus av speciell våglängd och beräknar andelen av arteriellt/venöst blod och presenterar detta som en syremättnad (oxygensaturation). En mängd olika faktorer påverkar noggrannheten i mätningen men det är en enkel och icke invasiv mätmetod. För patienter med normalt PCO2 i artärblodgasprov kan oxygenflödet ofta provas ut med hjälp av pulsoximeter. Utrustningen och behandlingen bör provas ut noggrant och anpassas till den enskilde patientens behov. Detta gäller både på sjukhus och i hemmet.
Oxygen kan ges enligt generella direktiv bland annat i akuta situationer av en person som har erforderliga kunskaper. Detta innebär i praktiken ofta oxygenbehandling för säkerhets skull. Detta är i regel en klok policy, se dock nedan under rubriken Oxygendosering med särskild försiktighet. I akuta situationer är oftast en saturation på 90% ± 2% (88-92%) en god målsättning. Syrgasflödet justeras med hjälp av pulsoximeter. Rätt flöde kontrolleras vid behov med en blodgas.
Vid svår kronisk hypoxi förlänger långtidsbehandling med oxygen, LTOT, överlevnaden och patientens livskvalitet kan höjas. Detta är dock endast visat för KOL. Kontinuerlig oxygenbehandling (15-24 timmar/dygn) har bättre effekt på överlevnaden än till exempel enbart nattlig behandling eller behandling mindre än 15 timmar/dygn.
Oxygen i hemmet kan tillföras patienten som gas från oxygenflaskor med komprimerad gas, som gas från behållare med flytande oxygen eller som oxygenanrikad luft från en oxygenkoncentrator. På sjukhus används oftast oxygen som kommer från en central anläggning.
Oxygendosering med särskild försiktighet
Patienter med avancerad KOL eller med nedsatt andningsförmåga på grund av grav fetma, deformerad bröstkorg till exempel grav skolios, neurologisk sjukdom eller (läkemedels)förgiftning kan ha koldioxidretention (högt PCO2 i artärblodgasprov). Dessa patienter löper risk att utveckla höga koldioxidvärden vid minsta överdosering av oxygentillförseln. Då behövs en noggrann dosering av oxygenflödet under upprepad artärblodgaskontroll. Enbart kontroll med pulsoximeter är inte tillräckligt hos dessa patienter.