Riskbedömning

För att en vårdenhet ska få hantera och/eller behandla patienter med cytostatika ska det först göras en riskbedömning som ska dokumenteras. Riskbedömningen ska förnyas om arbetsförhållandena ändras samt om en avvikelse visar att en risk finns. En arbetsgrupp bör utses för riskbedömningsarbetet. Gruppen bör bestå av representanter för arbetsledare och arbetstagare, arbetsmiljöombud, samt annan sakkunnig person, exempelvis apotekare eller medlem i läkemedelskommittén.

Riskbedömningen delas lämpligen in i mindre områden, exempelvis administrering, avfallshantering och så vidare. Mallar för riskbedömning kan hämtas från Arbetsmiljöverkets webbplats, sök på riskbedömningar. Se länk på sidan Relaterad information. Översyn av enhetens arbetssätt kring cytostatika utgör en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och en riskbedömning bör upprepas årligen för att utvärdera arbetssätt.

Riskbedömningen av hur cytostatikahanteringen påverkar personalens hälsa bör omfatta exponeringsrisker vid

• förvaring
• iordningställande, som exempelvis hantering av cytostatikaampuller
• beredning
• administrering
• vård av patient
• transport
• kontaminerad utrustning
• kontaminerade textilier
• omhändertagande av utsöndringar
• avfallshantering
• destruktion
• städning
• spill.

Vissa cytostatika kan förorsaka mutagena, teratogena och carcinogena skador. Därför ska kvinnor som är gravida och ammande samt män eller kvinnor som planerar en graviditet informeras om riskerna och ges möjlighet till andra arbetsuppgifter, om åtgärder i arbetsmiljön inte kan säkerställa att dessa risker undanröjs (AFS 2007:5).

Vid samtidigt arbete med cytostatika och joniserande strålning, finns risk för en förstärkt toxisk effekt. Därför är det olämpligt att dessa arbetsmoment utförs under samma tidsperiod (AFS 2009:6).

Personer med pågående sjukdom i hud, slemhinnor eller lungor och personer med funktionsnedsättning i andningsorganen bör avrådas från arbete med cytostatika.

Enligt försiktighetsprincipen ska den yrkesmässiga exponeringen för cytostatika vara så låg som möjligt. Metoden för ytprovtagning av cytostatika ska användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där cytostatika används. Om mätning ska genomföras bör en arbetsmiljöingenjör vid arbetsplatsens företagshälsovård kontaktas.

Genom ytprovtagning kan man kartlägga spridningsvägar, hur väl man lyckas kontrollera cytostatikaexponeringen samt graden av indirekt exponering. Med regelbundna ytprovtagningar på arbetsplatsen får man information om arbetssättet fungerar tillfredställande och riskbedömningen blir därmed säkrare. På så vis kan den yrkesmässiga exponeringen för cytostatika minimeras.

En svensk undersökning har mätt Cyklofosfamid respektive Ifosfamid vid 17 olika sjukhus i Sverige [2,3]. Utifrån studiens mätdata föreslår författarna så kallade hygieniska referensvärden för dessa två cytostatika, vilka kan vara applicerbara vid svenska sjukhus enligt följande:

• Ifosfamid: arbetsytor 24 pg/cm², andra ytor 170 pg/cm², golv 500 pg/cm², handtag 1,2 pg/cm² (pg=picogram)
• Cyklofosfamid: arbetsytor 2,8 pg/cm², andra ytor 35 pg/cm², golv 370 pg/cm², handtag 6,0 pg/cm²

^{Ytkontroller kan göras på följande preparat:}

• Panel 1; cyklofosfamid (CP), ifosfamid (IF), 5-fluorouracil (5-FU), gemcitabin (gem), etoposid (etop). Information om Panel 1, se länk på sidan Relaterad information.
• Panel 2; cytarabin (cyta) och metotrexat (MTX). Information om Panel 2, se länk på sidan Relaterad information.
• Panel 3; platinainnehållande cytostatika (karbo-, oxali- och cisplatin). Information om Panel 3, se länk på sidan Relaterad information.

Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den kunskap och kompetens som behövs för arbetet. Cytostatika får endast hanteras av personer som har kompetens för att utföra arbetsuppgiften samt kunskap om vilka risker som finns vid hanteringen och hur dessa risker ska förebyggas. All personal som i sin yrkesutövning kan tänkas komma i kontakt med cytostatika måste få särskild utbildning i hantering av cytostatika samt risker med dessa preparat. Fortbildning ska ske återkommande.

Arbetstagaren har ett eget ansvar att följa de föreskrifter och lokala instruktioner som finns. Årlig kontroll/riskbedömningar och regelbundna diskussioner på arbetsplatsen om de risker som finns i vardagen skapar förutsättningar för en säker hantering.

Det ska finnas en anordning för spill, haveri eller liknande i anslutning till beredningsplatsen och där cytostatika administreras samt där patienten vårdas under utsöndringstiden. För information om förslag på innehåll, läs mer i texten om spill, stänk och avfall. Skyddsutrustning som kan behövas vid hanteringen, till exempel extra skyddsrockar, skoskydd, andningsskydd, långa kraftiga cytostatikagodkända handskar, saneringsmedel och absorberande material, ska förvaras i direkt närhet.

Eventuella tillbud eller arbetsskador med cytostatika, till exempel stänk i ögonen eller spill, ska anmälas. Gör en skriftlig anmälan och en avvikelserapport tillsammans med arbetsledaren samt en utredning enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

I samband med vård hos andra vårdgivare som till exempel operation, röntgen, laboratorier och transport, ska dessa informeras om patienten erhållit cytostatika de senaste sju dygnen. På remiss till obduktion ska anges att patienten erhållit cytostatika. Läs mer i Vårdhandbokens texter om obduktion.