Tumörsår
Referenserna [6, 19, 20] gäller generellt för sidan om inget annat anges.
Uppskattningsvis utvecklar 5–10 % av patienterna med avancerad cancersjukdom maligna tumörsår. Samtidigt kan förekomsten av tumörsår öka med en förbättrad cancerbehandling och förlängd överlevnad hos patienter som idag diagnostiseras med tumörsjukdom.
Uppkomst av sår
Tumörsår kan orsakas av metastaser från närbelägna eller avlägsna primärtumörer eller är en direkt invasion av en underliggande tumör in i hudvävnaden. De kan även orsakas av en primär hudtumör [19,20].
Kliniska tecken
Symtom på tumörsår kan vara utebliven tendens till sårläkning eller sår som inte läker.
Vid misstanke om tumörsår bör man:
- Ställa rätt diagnos tidigt.
- Ta biopsi vid svårläkta sår med atypiskt utseende.
- Fråga om patienten tidigare har behandlats för tumörsjukdom, gör en kroppsundersökning och inspektera hudkostymen.
Ofta behöver flera biopsier tas från sårområde och sårkanter och ibland behövs en större kirurgisk biopsi för den histopatologiska diagnostiken.
Sårbedömning
Ett malignt tumörsår är komplext, svårbehandlat och alltid unikt. Bedömning och dokumentation hur såret ser ut och upplevs av patienten är viktig för bästa, möjliga behandling och för att kunna utvärdera.
Maligna tumörsårets symtombild
- Ojämna, upphöjda sårkanter
- Fibrin, gul, brun och svart nekros, där aeroba och anaeroba bakterier trivs
- Krustbildning
- Smärta
- Klåda
- Blödning
- Riklig sårsekretion
- Odör
- Ödem, rodnad och värmeökning kan förekomma i sårområdet.
Behandling och uppföljning
Behandling av symtomen sker fortlöpande. Likaså uppföljning av hur behandlingen fungerar. Symtombilden kan ändra sig snabbt och behandlingen behöver då också justeras.
Debridering
Patienten ska vara optimalt smärtlindrad för att kunna utföra debridering på bästa sätt. Använd kroppsljummet kranvatten gärna i dusch och oparfymerad tvål med lågt pH-värde under 5,5. Avlägsna fibrin och nekros med hänsyn till vad patienten tolererar för att minska risk för bakterietillväxt och odör, eftersom aeroba och anaeroba bakterier trivs. Använd gärna mekanisk, mjuk debridering eller osterila kompresser och tops. Var mycket försiktig med sax, skalpell, curette och sårslev eller vassa instrument, eftersom såret kan vara lättblödande.
Huden runt såret
Smörj omgivande hud runt såret med fuktgivande oparfymerad lotion/kräm, gärna med karbamid (urinsyra) som har vattenbindande egenskaper. Rodnad/eksem på omgivande hud kan behandlas med kortison kräm för att minska klåda. Använd alkoholfri barriärkräm och barriärfilm vid behov.
Principer vid val av förband
- Förbandet bör vara diskret och kosmetiskt acceptabelt.
- Förbandet bör ha mycket god komfort.
- Förband, tejp och häfta bör ha mycket skonsam vidhäftning, till exempel silikon för att minska risk för hudskada.
- Förbandet bör ha god förmåga att absorbera och hantera sårsekretion för att inte orsaka maceration.
- Använd alkoholfri häftborttagningsmedel - våtservett, applikator eller spray.
- Fixera med bröstbandage, huvudföband, tubnät eller tubifast.
Smärta i och runt maligna tumörsår
Den perifera smärtan i sårområdena svarar inte optimalt på systemisk morfinbehandling. Maligna sårytor är inte alltid smärtsamma, däremot ofta sårkanterna. Djupa sårhålor kan ge upphov till kraftig smärta. Sidoeffekter av strålbehandling på slemhinnor och hud kan ge smärta.
Orsaker till smärta vid maligna tumörsår kan vara att tumören trycker på andra organ och vävnader. Den växande tumören kan orsaka skador på nerverna och svullnad i området på grund av skadade kapillärer och ej fungerande lymfdränage. Vätskande sår kan orsaka hudskada runt såret och förekomst av eventuell inflammation och/eller infektion kan göra ont. Förbandsbytet kan också orsaka smärta.
Klåda
Klåda kan orsakas av tumöraktiviteten, troligen på grund av den lokala inflammationen där nervändslut i huden irriteras. Då är det viktigt att utesluta svampinfektion.
Erbjud patienten lindrande åtgärder genom att förebygga så att huden inte blir torr. Använd gärna kylskåpskall lotion som kan upplevas lindrande. Likaså kompresser med kallt kamomillte lokalt på huden. Åtgärder såsom TENS, lokal anestetika och antiinflammatoriska läkemedel kan också erbjudas patienter som har besvär med klåda på grund av tumören.
Sårodling och infektion
Sårodling bör endast ordineras när sårodlingen påverkar handläggning och antibiotikaval.
Om effekten uteblir av lokal antiseptisk behandling efter 10–14 dagar eller att patienten blir allmänpåverkad kan antibiotika övervägas.
Lokal sårinfektion behandlas i första hand genom daglig inspektion, ökad bytesfrekvensen av förband, mekanisk debridering, användning av antiseptiska produkter.
Antiseptisk lokalbehandling kan innebära exempelvis medicinsk manukahonung, polyhexamethylen biguanide ofta kallad polyhexanid eller PHMB, silverförband eller antiseptiskt aktivt kolförband.
Så kan odören minskas
Första åtgärden i att försöka minska odör är att behandla orsaken och minska bakteriebördan genom att:
- Rengöra och debridera mekaniskt, behandla eventuell infektion.
- Använd antiseptiska produkter på såret.
- Åtgärda symtomet - hantera odören genom att använda antiseptiskt aktivt kolförband som avdödar bakterier och binder flyktiga molekyler som avger lukt.
- Använd parfymfri luktborttagare i sprayform som kan sprayas i luften, textilier, förband och sår.
- Sår- och fistelpåse kan kapsla in lukten.
- Strö bikarbonat lokalt på såret.
- Eteriska oljor, samt grillbriketter och ättika i skålar kan används i rummet för att minska odör.
Blödning från tumörsår
Blödning anges som liten, måttlig eller kraftig. Det blir ofta mindre kapillära blödningar på sårytan, spontant eller i samband med rengöring och debridering. Det är viktigt att inte använda förband som torkar in i sårytan. Blödningens karaktär avgör behandlingsåtgärd, till exempel tryck med fuktad kompress, lokal läkemedelsbehandling, strålbehandling eller ECT. Vid blödande sår ökar risken för sepsis.
Lokal läkemedelsbehandling vid blödning
- Lägg gelbildande förband över sårytan med god marginal utanför sårkanten.
- Applicera blodstillande injektionslösning (läkarord) på förbandet över det lättblödande området tills gel bildas.
- Fixera med lämpligt polyuretanskumförband av silikon.
Större tumörer kan växa in i stora blodkärl och orsaka en massiv blödning, så kallad katastrofblödning. Det är viktigt att sjukvårdspersonal utbildas i vad som kan göras vid eventuell blödning. Bedöm risken för större blödningar och utforma en vårdplan tillsammans med patient och närstående som inkluderar sedering och nödvändig utrustning såsom mörka handdukar och lakan för att absorbera och dölja den stora blodförlusten då förloppet ofta går snabbt.
Produkter att använda vid riklig sårsekretion
Maligna tumörsår producerar ofta stora mängder sårsekretion, särskilt i det avancerade stadiet eller om tumören är stor. Orsaken är att blodkärlen i tumören har ökad genomsläpplighet och såret är infekterat. Absorptionsförband blir som ett våtvarmt omslag och orsakar maceration/fuktskadad sårkant och hud runt såret och ska därför inte användas. Istället ska superabsorberande dyna användas, då denna dynan hålls torr även vid rikligt vätskande sår. Vid mycket riklig sårsekretion använd sår- och fistelpåse om superabsorbenter inte räcker till [19].