Kompressionsstrumpor
För kompressionsstrumpor finns ett Europeisk standardiserat graderingsmått från klass 1 till 4.
Tabell 5. Kompressionsklasser enligt Europeiska Standardiseringskommittén. | |
Klass 1 | 15–21 mmHg |
Klass 2 | 23–32 mmHg |
Klass 3 | 34–46 mmHg |
Klass 4 | > 49 mmHg |
Kompressionsklass - indikation venös insufficiens
Klass 1 - Venös insufficiens där klass 2 inte fungerar på grund av nedsatt arteriell cirkulation.
Klass 2 - Venös insufficiens i det ytliga systemet och efter djup ventrombos. Venös insufficiens i det djupa systemet där klass 3 inte fungerar på grund av nedsatt arteriell cirkulation.
Klass 3 - Djup venös insufficiens.
Klass 4 - Kan bli aktuell vid svår djup venös insufficiens med inslag av lymfödem.
Ordination av kompressionsklass
Behandling med kompressionsstrumpor ska hanteras som en medicinsk behandling. Patienter i behov av medicinska kompressionsstrumpor ska ordineras lämplig kompressionsklass. Välj den högsta kompressionsklass som förskrivaren tror att patienten kan tolerera. Om patienten inte kan använda en klass II-strumpa kan två klass I-strumpor ge nästan samma effekt.
Patientens diagnos/hälsotillstånd, ödem, anatomi samt individuell förmåga till följsamhet i behandlingen avgör vilken kompressionsklass som är lämplig. Ordinationen bör förnyas en gång om året eller oftare likt övrig medicinsk behandling. Garanti för kompressionsstrumpor är enligt medicinsk standard sex månader från leveransdagen.
Val av modell och material
Behandling med kompressionsstrumpor efter läkta venösa bensår är ofta livslång. Av- och påtagning av kompressionsstrumpor kan vara svårt för vissa. Det är därför viktigt att patienten erbjuds strumpor av rätt storlek, material och modell. Distriktssköterskor och sjuksköterskor har vanligtvis ansvar för utprovning och uppföljning av behandlingen.
Måttagning
För att kompressionsbehandlingen ska få önskad effekt, med avtagande tryck från ankel och uppåt, är det viktigt att strumpan har rätt storlek och passform. Vid måttagning av ben tas flertal mått på både omkrets och längd. Måttagning utförs på ödemfritt ben, ofta behöver benen lindas för att bli fria från ödem och för att strumpan ska utöva god effekt och inte bli för stor. Har patienten benmått där standardstrumpor inte passar ska strumporna sys efter patientens individuella mått. Individuellt sydda kompressionsstrumpor blir ofta aktuellt då patienten har en djup venös insufficiens och har ordinerats en högre klass av strumpor, då det är viktigt att dessa exakt följer patientens benform för bästa effekt. Mätning för måttbeställda strumpor görs bäst av personal med särskild kunskap i ämnet.
Kvalitet
Kompressionsstrumpor kan vara av tunn eller grov kvalitet. En tunn strumpa kan upplevas bekvämare men det finns risk för att strumpan skär in i vävnaden och orsakar stas. Ett kraftigare material är att föredra till patienter med kraftiga ödem och mjuka eftergivliga vävnader.
Rund och flatstickat material
Rundstickade strumpor är mera högelastiska och utövar därför ett högre vilotryck. Flatstickade strumpor är lågelastiska och har ett lägre vilotryck. Generellt är rundstickade strumpor tunnare och ofta tillräckligt vid en isolerad ytlig venös insufficiens. Den flatstickade strumpan är kraftig och verkar tillsammans med muskelpumpen på de djupare vävnaderna. Detta material bör väljas då kärlinsufficiensen sitter i de djupa systemen. Den flatstickade strumpan är även att föredra när ett lägre vilotryck önskas. Denna går även bra att använda nattetid på grund av det låga vilotrycket.
Patientinformation och hjälpmedel
Patienter som ordineras medicinska kompressionsstrumpor behöver få adekvat information om betydelsen av behandlingen. Informationen bör även innehålla skötselråd och tips som underlättar av- och påtagning. Det finns olika sorters hjälpmedel för att underlätta påtagning av kompressionsstrumpor, exempelvis stålställningar som strumpan ska träs på för att sedan föras över fot och ben eller ”glidstrumpor” av presenningsliknande material som förs över fot och ben. Strumpan ska sedan föras på över denna. Diskhandskar kan hjälpa till att få ett bättre grepp när kompressionsstrumpan ska tas på. Förutom underlättandet av appliceringen av strumpan skyddas då hud och strumpa från slitage.
Pumpstövelbehandling
Pumpstövelbehandling används vid
- bensvullnad som orsakas av venös insufficiens
- ödem med måttlig arteriell insufficiens (ett alternativ när kvarliggande kompression inte tolereras på grund av smärta)
- arteriovenös insufficiens när kvarliggande kompression inte tolereras på grund av smärta
- hydrostatiskt inaktivitetsödem vid nedsatt/upphävd muskelpump på grund av pares eller nedsatt rörlighet av annan orsak
- lymfödem (måste kompletteras med kvarliggande kompressionsbandage).
Kontraindikation
Kontraindikationer för pumpstövelbehandling är
- obehandlat ödem på grund av hjärtsvikt
- pågående, obehandlad infektion exempelvis erysipelas
- akut djup ventrombos
- ytlig arteriell by pass utan ordination från kärlkirurg
- grav arteriell insufficiens utan ordination från kärlkirurg.
Ordination
Läkare ordinerar behandlingstryck, behandlingsfrekvens och behandlingstid samt ansvarar för utvärdering av behandling.
Riktlinjer för behandling
- Vid venös insufficiens: tryck 30–50 mmHg. Behandlingstid 1–2 timmar, två gånger dagligen.
- Vid arteriovenös insufficiens: tryck 20–40 mmHg. Behandlingstid 1–2 timmar, två gånger dagligen.
- Enstaka behandlingar ger inte effekt. Benen kan behandlas var för sig eller båda samtidigt. Vid upptrappning av behandlingen ökas vanligen tiden före trycket.