Benamputation, vård och behandling

Benamputation, vård och behandling - Översikt

I Sverige utförs cirka 2250 benamputationer årligen, exkluderat amputationer av tår eller olika typer av amputation genom fot. Den helt dominerande orsaken är svårläkta större sår (gangrän) till följd av nedsatt blodcirkulation. Resterande amputationer sker på grund av olycksfall, tumörsjukdomar, sepsis eller medfödda missbildningar. Flertalet är personer med diabetes varav cirka 90 % har typ 2-diabetes. Ibland är benamputationen en nödvändig åtgärd för att rädda liv, som vid sepsis [1-3].

Det kan upplevas svårt att ställas inför beslut om att amputera ett ben. Situationen kan upplevas svår för både patient, anhörig och personal. Studier indikerar att trots det upplever vissa patienter en lättnad efter amputationen. Det hänger ihop med flera positiva resultat av en amputation. Patienten slipper svår kronisk smärta, illaluktande sår samt återkommande sjukhusvistelse vid försämring. Dessutom upplever många att de med en benprotes kan återta funktion i det dagliga livet. En amputation kan i dessa fall snarare ses som en möjlighet att öka sin livskvalitet [4,5].

Amputationsnivåer

Vid varje amputation tas ställning till vilken amputationsnivå som ger bäst förutsättning för läkning och vilken amputationsnivå som ger bäst funktion utifrån den enskilda patientens förutsättningar. Den vanligaste nivån är transtibial amputation (underbensamputation) cirka 60 %, följt av transfemoral amputation (lårbensamputation) cirka 30 %, och knäexartikulation (amputation genom knäleden) cirka 10 %. Funktion med underbenprotes upplevs som god medan lårbensprotes är svårare att använda i livets dagliga aktiviteter.

Cirka 50 % av transtibialt amputerade patienter​ bedöms aktuella för protes. ​Ungefär 20 % av transfemoralt amputerade patienter ​bedöms aktuella för protes. Det betyder att cirka 80 % av transfemoralt amputerade patienter inte blir aktuella för protes, läs mer i referenser, Swedeamp [2].

Enligt internationella standardiseringskommissionen [6] benämns benamputation sedan 1993 på följande sätt:

Tidigare benämning

Nuvarande benämning

ISO benämning           

Underbensamputation

Transtibial amputation

Trans-tibial amputation

Knäledsamputation

Knäexartikulation

Knee disarticulation

Lårbensamputation

Transfemoral amputation

Trans-femoral amputation

Höftledsamputation

Höftledsexartikuation

Hip disarticulation

Hemipelvektomi

Transpelvic amputation

Trans-pelvic amputation

 

De vanligaste amputationsnivåerna vid benamputation.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan