Utrustning och rutiner
Patientsäkert arbete innebär bland annat att all form av utrustning som används inom olika vårdformer ska kunna hanteras på ett korrekt sätt för att inte patienten ska drabbas av en vårdskada. Säker vård styrs av olika författningar och rutiner inklusive lokala rutiner som ska vara kända av alla medarbetare. Vårdbädden är en medicinteknisk produkt och därför finns det regler att ta hänsyn till gällande säng, madrass och tekniska hjälpmedel som används för att främja patientens hälsa och tillfrisknande.
Sängen - en medicinteknisk produkt
Sängen är ett hjälpmedel i patientvården och en medicinteknisk produkt som samtidigt är en del i behandlingen. Beakta riskerna mot nyttan vid till exempel användandet av sänggrindar [1]. Grinden ska lätt kunna fällas ner helt utan risk för klämskador eller minskad arbetsyta för personalen. Gäller främst grindar som viks utåt. Enbart sänggrindar eller sängförhöjare ska inte användas som fallförebyggande åtgärd eftersom det finns mer effektiva åtgärder för att förebygga fall. Används grindar eller grindförhöjare är risken också stor för att det blir hög fallhöjd och att patienten skadas svårt vid fallet [1]. Ett alternativ till sänggrind kan vara en säng som kan sänkas extra lågt och som minskar fallhöjden vid ett eventuellt fall [2]. Läs mer i Vårdhandbokens texter om fallprevention.
Ett annat val kan vara en säng med inbyggd larmfunktion som indikerar när en patient är på väg ur, eller andra former av rörelselarm. Larmmatta kan användas men då är patienten redan uppe. Allt som kan bidra till förvirring kan öka patientens stress och ökar risken för fall. Sådana bidragande faktorer kan vara till exempel transporter till sjukhus, transporter på sjukhus, byte av rum eller sängens placering [3].
Avståndet mellan madrass och grindens överkant ska vara 22 cm. För att undvika risk för klämskador ska avståndet mellan grindens spjälor vara mindre än 12 cm. Avstånden är viktiga att beakta eftersom madrasser kan ha olika höjd och utformningen av grindar kan vara olika. Grindar är oftast anpassade efter en speciell sängmodell. Förutom att grindarna kan påverka fallhöjden kan en högre madrass också öka risken för skada vid fall även om sängen kan sänkas ner lågt.
Anpassa sängen efter person
Sängen ska enkelt kunna förlängas för långa personer. Tillgänglig information ska finnas om vilken maximal vikt (person och madrass) sängen klarar. Är personen tyngre, måste en annan säng och madrass ordnas [4]. Observera att denna säng kan bli bredare och tyngre, vilket kan försvåra transport och förflyttningar.
Vårdsängar inklusive madrasser utvecklas alltmer och integreras med teknikens hjälp, så kallade smart medical beds [5]. Det är viktigt att ta del av alla funktioner för korrekt användning och följa tillverkarens rekommendationer. Olika sensorer i säng och madrass kan bidra till möjlighet att till exempel väga patienten, registrera rörelse för att undvika fall och förhindra trycksår om patienten är för stilla i sängen, underlätta lägesändringar i säng och underlätta mobilisering [5].
En vårdsäng kan vara tillverkad med olika funktioner för att underlätta bland annat komfort och förhindra skjuv. I vanliga fall när ryggstödet på sängen höjs kan madrassens tryck mot patientens korsben/sakrum öka eftersom madrassen trycks ihop. För att undvika detta kan en säng med en speciell funktion kopplad till ryggdelen användas, en så kallad tillbakaförande rygg (aktiv rygg). Det innebär att när ryggdelen höjs förflyttas samtidigt ryggdelen något uppåt/bakåt vilket ger madrassen under korsben/sakrum mer plats, och förebygger att patienten trycks framåt. Finns inte denna funktion på sängen är det viktigt att höja sängens lårdel något innan ryggdelen höjs. Detta för att minska risken för skjuv.
Personcentrerat förhållningssätt stöds när patient, personal och eventuella närstående är väl förtrogna med hur säng och madrass fungerar enligt standard SS-EN 17398:2020. Genom att sängen är höj- och sänkbar i olika riktningar får patienten det bekvämare och personalen får en bättre arbetsställning, vilket även är viktigt att beakta då patienten vårdas hemma.
Det är viktigt att varje arbetsplats utarbetar riktlinjer och rutiner gällande sängens funktion, rengöring och desinfektion.
Madrass
Madrass och övrig bäddutrustning ska anpassas efter varje persons individuella behov enligt standard SS-EN ISO 20342-1:2022. Valet av madrass ska baseras på patientens vikt, sängens bredd [4], och om den ska användas för att öka liggkomforten, förebygga och/eller behandla trycksår, samt underlätta mobilisering [6-8]. Madrassen ska förhindras att glida.
Det betyder att personalen behöver kunskap om vilka madrasser som finns att tillgå för att kunna välja den mest lämpliga utifrån patientens individuella behov. Det finns olika toppmadrasser/bäddmadrasser som läggs ovanpå befintlig madrass [7,8], alternativt byts den befintliga madrassen ut mot en ersättningsmadrass av skum (statisk) eller luft (dynamisk). En toppmadrass kan ge smärtlindring och öka komfortkänslan. Den kan bestå av olika material, bland annat skum, gel eller luft. Observera att om en madrass är nedsliten till exempel på grund av ålder, får inte madrassen bättre tryckfördelande egenskaper med en kompletterande toppmadrass.
Madrasser har olika egenskaper
Madrasser av skum har olika egenskaper beroende på hur skummet har bearbetats. Det finns många olika integrerade system och utvecklingen av madrasser sker ständigt [7-9]. En madrass kan bestå av enbart högspecificerat tryckfördelande skum, av luftväxlande celler [7-11], av både luftväxlade celler och tryckfördelande skum, så kallad hybrid. Olika tekniska lösningar [4] finns även kopplat till dynamiska madrasser, till exempel madrasser med ett konstant lågt tryck [7] med eller utan kombination av att luften "pyser" ut för att hålla patientens hud så torr som möjligt. Andra madrasser har pulserande tryck [12] eller olika former av skonsam växling mellan olika luftceller, så att patienten inte känner av att trycket ändras.
Val av madrass
För att underlätta val av madrass kan madrassens tryckfördelande förmåga mätas med stöd av olika mätmetoder, till exempel tryckmätningsmatta (pressure map) när patienten ligger på madrassen [5,13-15]. Den typen av mätutrustning kan även användas vid sittande. Målet är att mätningen ska visa hur patienten sjunker ner, hur madrassen skapar en stor understödsyta, minimerar tryck mot känslig vävnad och stimulerar blodcirkulationen [5,16,17]. Valet av madrass bör göras utifrån om målet är att madrassen ska förebygga trycksår eller behandla trycksår [6-18]. Hur patienten upplever att ligga på madrassen bör också vägas in i valet av madrass. Madrassval styrs även av upphandling.
Regler för att förskriva och beställa madrass som hjälpmedel kan skilja sig åt mellan olika regioner och kommuner.
Madrasser bör kontrolleras regelbundet
Alla madrasser, oavsett luft eller skum, behöver kontrolleras för att säkerställa att de fyller sin funktion. En madrass av skum bör kontrolleras regelbundet oavsett om madrassen är nyinköpt eller inte [19,20], eftersom madrassen påverkas av flera faktorer bland annat användningsområde och patientens vikt. Daglig användning av madrassen ger stort slitage, till exempel om sängens huvudända höjs och sänks samtidigt som patienten sitter på madrassen.
Markera datum och årtal på madrassen när den tas i bruk även om ett datum finns från tillverkaren. Madrasser som används längre än sin hållbarhetstid ökar risken för att patienten ska bottna ner mot sängbotten [18,21]. En förbrukad madrass är en patientsäkerhetsrisk [19], inte enbart för risken att drabbas av trycksår, utan också för att en nedsmutsad madrasskärna kan vara en reservoar för bakterier [20-24]. Vid osäkerhet, kontakta tillverkaren för kontroll av madrassens kvalitet och överdrag.
Kontroll av madrass och madrasskydd
Vid kontroll av madrass, se till att
- madrassen har god tryckfördelande förmåga för att förebygga och behandla trycksår samt bidrar till upplevd god komfort av patienten
- madrass med ett integrerat skyddsfolieöverdrag (icke avtagbart) tål rengöringsmedel/ytdesinfektionsmedel. Mindre revor eller hål ska omedelbart tejpas med avsedd tejp enligt rekommendation av tillverkaren. I annat fall ska madrassen kasseras
- materialet inte alstrar statisk elektricitet
- luftväxlande madrass rekonditioneras regelbundet.
Madrassens insida/skumkärna ska kontrolleras (okulärbesiktigas) regelbundet för att leta efter fläckar som kommer från olika kroppsvätskor, på grund av mikrohål som inte upptäckts i madrassens överdrag. Hittas detta ska madrassen kasseras på grund av att detta kan leda till ökad bakterieanhopning och risk för smittspridning.
Vid kontroll av madrasskydd, se till att
- ytskiktet på madrassöverdraget är följsamt, ångandas så att risken för att fukt stannar närmast huden minimeras, är allergifritt och har dokumenterat goda barriäregenskaper mot olika kroppsvätskor och mikroorganismer
- det löstagbara överdraget tål och kan rengöras med godkända rengöringsmedel/ ytdesinfektion
- löstagbart överdrag regelbundet tvättas maskinellt i minst 70o och torktumlas vid hög torktemperatur enligt rekommendation
- madrassöverdrag utan handtag kombineras med evakueringslakan för att underlätta förflyttning.
Datummärkning ska tydligt framgå på madrass och löstagbart överdrag samt när madrassen tas i bruk.
Tillverkaren uppger hur inspektionen utförs.
Beakta SS 8760020:2017 Sjukvårdstextil - Madrasser - Specifikationer och krav.
Kontroll av skumkvalitet
Det är viktigt att kontrollera att skumkvaliteten fortfarande har en tryckfördelande förmåga. Speciellt på de madrassområden som ska stödja tunga och tryckkänsliga områden på kroppen, exempelvis korsben (sakrum), hälar och axelparti [7,10,16,17]. För att kontrollera att skummet sviktar tillbaka är det viktigt att känna igenom madrassen regelbundet [19,20]. Allt för att identifiera madrasser som kan bidra till trycksår på grund av att patienten ligger igenom madrassen [21]. Sker detta har den tryckfördelande effekten minskat eller försvunnit och risken ökar för att vävnaden deformeras och påverkas negativt [16,18,21]. Även patienten kan påtala hur madrassen upplevs, till exempel att madrassen känns obekväm eller hård.
Lägg händerna ovanpå varandra och pressa ner lätt i madrassen när madrassen känns igenom. Använd inte knytnävarna. Löstagbart madrassöverdrag ska vara borttaget. Det är speciellt viktigt att kontrollera där madrassen har belastats mest. Börja med att känna efter där madrassen inte har blivit belastad, ungefär 20 cm ifrån hörnen på madrassen. Detta blir en referenspunkt och madrassens tryckfördelande förmåga vid hörnen kan jämföras med de områden som har varit utsatta för belastning. Belastat område känns mjukare och mer eftergivligt. Sviktar inte madrasskärnan tillbaka när pressen lättar finns risk för att den tryckfördelade förmågan har försämrats. Beslut måste då tas om madrassen ska kasseras.
Undersök om madrassen blivit kontaminerad
Samtidigt med kontroll av skummadrassens tryckfördelande förmåga kontrolleras om madrassen blivit kontaminerad. Skum åldras och påverkas av allt som ligger på madrassen, även av fukt och andra kroppsvätskor som kan tränga in i skummet om ytan inte är tät. Det kan bidra till tillväxt av bakterier inuti madrassen. Det finns flera studier som påvisat risken för att om olika kroppsvätskor tränger in i madrasskärnan blir madrassen en reservoar för tillväxt av bakterier vilket kan bidra till vårdrelaterade infektioner [20-29].
