Riskbedömning
Som vårdpersonal bör man alltid ställa sig frågan "Finns risk för fall?" och vid redan uppkomna fall "Vad orsakade fallet?". Fall ska alltid betraktas som ett symtom på något, det vill säga ett tecken på förändring hos patienten till dess motsatsen är bevisad.
Initial fallriskbedömning/fallriskvärdering
En fallriskbedömning/fallriskvärdering syftar till att avgöra om patienten har allmän eller förhöjd fallrisk. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att personer som har fallit löper en kraftigt ökad risk att göra det igen. För patienter över 65 år och andra vuxna med neurologiska eller kognitiva sjukdomar ska en fallriskvärdering utföras för att avgöra vilka patienter som har en förhöjd fallrisk. Detta upprepas så snart patientens tillstånd eller faktorer i omgivningen ändras.
- Fråga patienten om hen fallit någon gång det senaste året.
- Fråga dig själv om du tror att det finns risk för att patienten kan ramla under vårdtiden om inga åtgärder sätts in.
Vid ökad risk görs sedan en fallriskutredning, det vill säga om det blir minst ett jakande svar på frågorna ovan. Syftet är att identifiera aktuella riskfaktorer som sedan ligger till grund för de åtgärder som behövs vidtas.
Viktiga frågor att besvara i en fallriskutredning är:
- Vad gör patienten när ökad fallrisk har uppmärksammats?
- Hur och var genomför patienten denna aktivitet?
- När sker denna aktivitet? Är risken högre vid viss tidpunkt?
- Vilken kapacitet har patienten?
Nästa steg i fallriskutredningen är att identifiera fallriskfaktorer som kan vara relaterade till den ökade fallrisken, det vill säga som besvarar frågan varför?
Fallriskutredning
En fallriskutredning görs på alla patienter som identifierats i den initiala riskbedömningen/fallriskvärderingen. Börja med att identifiera aktuella fallriskfaktorer. Bedöm därefter vilka åtgärder som behöver vidtas. Utvärdera om och hur åtgärderna har genomförts och om de har haft avsedd effekt.
Förslag på följdfrågor som bör ställas till en patient som fallit
- Vad gjorde du direkt innan du föll?
- Hur mådde du innan du föll?
- Kände du några symtom innan eller efter du föll (yrsel, bröstsmärtor, synstörning)?
- Kändes det som om du var på väg att svimma när du föll?
- Hur mådde du efter fallet [12]?
Det är viktigt att fråga om patienten kände något innan hen föll till exempel symtom i form av yrsel, muskelsvaghet och så vidare eller om patienten har ätit eller druckit dåligt? Frågor kring läkemedel bör ställas eftersom utebliven likväl som för hög dos av ett läkemedel kan öka risken för fall.
Bedömningsinstrument
För att identifiera riskpatienter innan ett fall inträffar, bör ett bedömningsinstrument användas. Bedömning med instrument ökar personalens medvetenhet inom vilka områden risk föreligger. Till exempel synnedsättning, gångsvårigheter, läkemedel. Samtalet vid riskbedömning är även ett naturligt tillfälle för vårdpersonal att ge information om fallprevention och att involvera patienten att själv ta ansvar och bedöma risker [12].
Det finns många olika bedömningsinstrument för vårdpersonalen att välja emellan men det finns inte något bra instrument som fungerar inom alla vårdområden. Exempel på bedömningsintrument är Downton Fall Risk Index, Morse Fall Scale, Falls Efficacy Scale och Fall Risk Assessment Tool. Fall Risk Assessment Tool (FRAT) kan användas för screening på exempelvis akutmottagning och vårdcentral. Andra funktionsbedömningstest kan vara Stop Walking When Talking, Berg balansskala, gånghastighet och Timed Up and Go Test.
Downton Fall Risk Index
Downton Fall Risk Index är ett beprövat instrument som använts under lång tid och i olika vårdformer. I det nationella kvalitetsregistret Senior alert ingår också detta bedömningsinstrument vilket gör att detta förordas som förstahandsval. Genom att nationellt använda ett och samma instrument kan viktig information samlas till grund för åtgärdsförslag. Det är viktigt att inte bara fokusera på totalsumman. Poängen inom de olika delområdena ger viktig information om riskområden där åtgärder ska sättas in. Det finns även olika funktionsbedömningstest som kan användas för komplettering.
Frågor som ingår i Downton Fall Risk Index:
Tidigare kända fall | Skala |
---|---|
Ja | 1 |
Nej | 0 |
Medicinering | |
Ingen | 0 |
Lugnande/sömnmedel/neuroleptika | 1 |
Diuretika | 1 |
Antihypertensiva (annat än diuretika) | 1 |
Antiparkinson läkemedel | 1 |
Antidepressiva läkemedel | 1 |
Andra läkemedel | 0 |
Sensorisk funktionsnedsättning | |
Ingen | 0 |
Synnedsättning | 1 |
Hörselnedsättning | 1 |
Nedsatt motorik | 1 |
Kognitiv funktionsnedsättning | |
Orienterad | 0 |
Ej orienterad (kognitiv funktionsnedsättning) | 1 |
Gångförmåga | |
Säker med eller utan hjälpmedel | 0 |
Osäker | 1 |
Saknas, ingen gångförmåga | 0 |
Riskfaktorerna läggs ihop till en poäng mellan 0-11.
Tre poäng eller mer = risk för fall
Det är viktigt att inte bara fokusera på totalsumman. Poängen inom de olika delområden anger viktig information om riskområden där åtgärder ska sättas in.
Fallriskanalys - vägledning för Downton Fall Risk Index
Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) har beskrivit olika kvalitetsindikatorer däribland Downton Fall Risk Index och följande manual för Downtons fallriskanalys. [13]
Tidigare kända fall:
- Känner till att personen har fallit det senaste året. (1 poäng)
Medicinering:
- Läs läkemedelslistan eller låt om möjligt personen själv redogöra för vilka läkemedel som intas. Fördela eventuella läkemedel efter medicingrupp och ange poäng.
Sensoriska funktionsnedsättningar:
- Synnedsättning - har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. Har behov av glasögon dagligen. (1 poäng)
- Hörselnedsättning - har måttligt till kraftigt nedsatt hörsel eller är döv. Har behov av hörapparat. (1 poäng)
- Nedsatt motorik - har kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet. (1 poäng)
Kognitiv funktionsnedsättning:
- Är inte orienterad till namn, plats och tid. Vid behov görs utredning enligt lokal rutin. (1 poäng)
Gångförmåga:
- Personen går säkert med eller utan gånghjälpmedel och kommer ihåg att använda hjälpmedlet. (0 poäng)
- Personen går osäkert med eller utan hjälpmedel och/eller glömmer att använda hjälpmedlet ibland. (1 poäng)