Åtgärder primärvård och kommunal hälso- och sjukvård

Basen i det förebyggande arbetet är flera generella åtgärder avsedda för samtliga patienter på en enhet. Dessa bör alltid kompletteras med så kallade multifaktoriella åtgärder, det vill säga individuella åtgärder som grundas på en individuell fallriskutredning för de personer som enligt fallriskvärderingen har visat sig ha förhöjd risk för att falla. Akuta åtgärder sätts in omedbart efter det att ett fall har inträffat.

De preventiva åtgärderna i primärvårdens regi sker dels på vårdcentralen och dels i patienternas egna boende. Hälsobefrämjande arbete kan vara att informera patienten om vad som går att träna upp och nyttan av fysisk aktivitet. Förebyggande insatser kan fördröja eller minska antalet som måste flytta till särskilt boende. Patienter bör också instrueras om hur man tar sig upp från golvet vid ett fall.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) bör övervägas och diskuteras med patienten, till exempel i samband med osteoporos.

På mottagning

Även om patienterna bara är kortare stunder på mottagningen ska vårdmiljön regelbundet ses över.

• Genomföra riskrond med regelbundna mellanrum. Detta kan vara ett sätt att kontrollera belysning, mattor och eventuella föremål som kan öka risken för fall.
• Ringklocka i korridoren.
• Markering av toalettdörrar.

Att konkret visa olika typer av hjälpmedel och kunna demonstrera hur de används kan underlätta accepterandet av hjälpmedel. Olika former av hjälpmedel kan visas på säkerhetstavlor, skärmar eller affischer i exempelvis väntrum. Innehållet bör anpassas till säsong så att informationen uppfattas som viktig och aktuell.

I hemmiljön/Ordinärt boende

Förändringar i hemmiljön måste göras i dialog med patient och närstående. Kontinuerliga samtal ger ofta ett mer öppet samtalsklimat.

• Använd checklista för genomgång av fallrisk i hemmiljön.
• Minska riskfaktorer i hemmiljön genom att föreslå att hinder och överflödiga saker tas bort.
• Kontrollera exempelvis sladdar och utstickande bordsben.
• Montera anti-halktejp vid behov.
• Säkerställ adekvat belysning, det vill säga bra ljusstyrka som inte bländar.
• Se till det finns stödhandtag nära toalettstolen som är monterade vertikalt snarare än horisontellt.
• Om patienten har trygghetslarm, uppmana och se till att patienten har det inom räckhåll.
• Hemmiljö och hjälpmedel ska kontinuerligt följas upp vid förändringar i patientens tillstånd eller efter överenskommelse dock minst en gång om året.
• Anlita arbetsterapeut vid behov av fallriskbedömning i bostads- och i närmiljön eller vid behov av bostadsanpassningsåtgärder. Att vidtala husvärden kan bli aktuellt.

Yttre närmiljö

Det är inte enbart patientens bostad som måste ses över utan även den yttre närmiljön. Att vidtala husvärden kan bli aktuellt.

• Tillgängligheten vid entrén måste ses över till exempel tunga entré- och hissdörrar, ledstänger, antihalkremsor i trappa.
• Installation av porttelefon kan eventuellt behövas.
• Minska hinder i miljön som exempelvis överflödiga saker.
• Försäkra att gångytor, trapphus och gångvägar har adekvat belysning.
• Trottoarkanter, beläggning på exempelvis gångvägar bör ses över och risker bör rapporteras. Gropar och utstickande grenar ökar risken för fall.
• Parkbänkar bör finnas längs gångvägar för den som behöver vila.
• Möjlighet att sitta vid entrén till affären, för att ta av sig till exempel broddar är bra.

Fallriskbedömning

Initial fallriskvärdering

• Alla patienter över 65 år eller riskpatienter ska tillfrågas (alternativt närstående, annan vårdgivare) om de fallit under senast året eller sedan senaste besöket.
• All vårdpersonal ska ta ställning till frågan om de: ”tror att denna patient kommer att falla om inga fallförebyggande åtgärder sätts in?”.

Fallriskutredning

• Om svaret blir ja på någon av de två första frågorna ska riskbedömning göras med hjälp av bedömningsinstrument. Downton Fall Risk Index rekommenderas som förstahandsval.
• Om patienten har fallit, analysera vad som var anledning till fallet och om det hade kunnat förhindras. Fråga också patienten om fallet inneburit några förändringar för patienten.
• Diskutera risk för olika typer av skador/frakturer, till exempel risker för handledsfrakturer (kvinnor över 50 år) och höft- och bäckenfrakturer (för äldre).
• Informera och gör patient och närstående delaktiga i att förebygga fall. Instruera patienter och närstående om vad de bör undvika och vad som ökar risken för fall.
• Patientens kapacitet (motorik, syn, kognition), aktivitet (balansutmaning, komplexitet) och omgivning (underlag, ljus, stress) är fallriskfaktorer som påverkar val av åtgärder.

Läkemedel

• Alla patienter över 65 år eller riskpatienter som tar smärtstillande, lugnande eller blodtryckssänkande läkemedel eller har tre eller fler läkemedel ska riskbedömas regelbundet.
• Gå igenom översikt av ordinerade läkemedel regelbundet.
• Fall bör ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller effekt av läkemedel till dess att motsatsen är bevisad.
• Begränsa, så långt som möjligt, antalet och kombinationer av läkemedel.
• Be patienten vara uppmärksam på yrsel eller andra effekter efter insättning av nya läkemedel.
• Uppmärksamma patienter som får laxerande och urindrivande läkemedel och ordinera dessa läkemedel när de är mest lämpliga för patienten. Det är bra om onödiga nattliga toalettbesök undviks.

Nutrition

• Diskutera kostens innehåll och ge tips om mat som är rik på D-vitamin för att minska risk för benskörhet. Om risk finns bedöm om vitamintillskott eller tillskott av kalcium ska förskrivas.

Vårdmiljö

• Ta bort riskfaktorer i vårdmiljön på vårdcentralen, till exempel hinder och ta bort överflödiga saker.
• Kontrollera exempelvis sladdar, apparater på stativ och utstickande bordsben.
• Använd checklista för regelbundna vårdmiljöronder ”snubbelronder”.
• Montera anti-halktejp vid behov.
• Säkerställ adekvat belysning, det vill säga bra ljusstyrka som inte bländar.
• Se till det finns stödhandtag nära toalettstolen som är monterade vertikalt snarare än horisontellt.
• Se till att toalettpapper finns inom räckhåll och att toalettstolen har armstöd. Se till att patienten når ringklocka.
• Torka endast halva golvet i taget längs med korridorer då finns alltid en halva som är torr.
• Kontrollera att eventuella mattor i entréer inte innebär snubbelrisk.

Fysisk träning

Primärvårdens fysioterapeuter ansvarar för rehabilitering av äldre som bor hemma. För de som inte kan ta sig till fysioterapeutmottagningen för träning ska träning erbjudas i hemmet av kommunens fysioterapeuter. Denna ansvarsfördelning kan se olika ut i Sveriges olika kommuner.

Gånghjälpmedel, rullstolar och stolar

Kontrollera ordinerade gånghjälpmedel regelbundet. Rutiner ska finnas för vilka hjälpmedel som ska kontrolleras, hur ofta det ska ske och av vem det ska göras. Anpassa val av hjälpmedel för inom- respektive utomhusmiljö och för årstidsväxlingar. Erbjud hembesök för genomgång och identifiering av risker i boendemiljön.

Dokumentation och information

Dokumentation

• Information om fallrisk och vilken fallprevention som eventuellt annan vårdgivare redan satt in ska efterfrågas.
• Riskpatienter, riskaktiviteter och riskmoment ska identifieras och dokumenteras. Rutiner för hur det ska ske ska finnas.
• Fallrisker dokumenteras i patientens journal, förslagsvis med texten ”Fallrisk”. Använd eventuellt någon form av markering i journalen.
• Tänk på de olika dokumentationssystemen hälso- och sjukvårdens respektive den sociala dokumentationen. Information om fallrisk och fallförebyggande åtgärder ska nå ut till all personal.
• Dokumentera fallförebyggande åtgärder och hur eventuella hjälpmedel ska användas.

Information och rapportering mellan vårdgivare

• Om patienten läggs in på sjukhus, överrapportera muntligt och skriftligt sådant som rör falltendens, hjälpmedel, vanor och så vidare.
• Begär omvårdnadsepikris vid utskrivning från sjukhus med information om fall, fallprevention, hjälpmedel, träning och så vidare.

Utbildning och patientinformation

• Rutiner för personalutbildning i fallprevention ska finnas för att öka medvetenheten om riskpatienter och olika preventiva åtgärder.
• Hjälp patienten att hitta strategier i vardagen, som till exempel att sitta på sängkanten före uppresning till stående och att kunna ta sig upp från golvet vid ett eventuellt fall.
• Ge förslag på förebyggande åtgärder såsom balans- och styrketräning. Eventuellt kan aktivitet på recept användas. Länk till FYSS finns under Relaterad information.
• Undervisning och informationsmaterial ska ges till patienter och närstående för att öka medvetenheten om fallrisker, riskmoment och hjälpmedel.
• Tips: Socialstyrelsens material Balansera mera kan finnas i väntrum samt delas ut till patienter och närstående.