Blåsövervakning vid sjukhusvård

Blåsövervakning i samband med operation/intervention

Patienter som genomgår operation har en ökad risk för blåsöverfyllnad och urinretention [9]. Smärta, stress och sängläge försvårar urintömningen och många patienter har stora blåsvolymer redan innan operationsstart [4].

För att förebygga överfyllnad av urinblåsan bör alla patienter blåsövervakas i samband med operation [10,11,12]. Risk för postoperativ urinretention föreligger hos alla patienter oavsett ålder men vid vissa ingrepp är risken högre [6].

Inför operation eller intervention

Patienten ska tömma urinblåsan på vårdavdelningen eller den dagkirurgiska enheten i så sent skede som möjligt inför transport till operationsavdelning.

Blåsscanning ska göras före anestesistart. Då gäller följande:

  • Om blåsvolymen överstiger 200 mL bör patienten tömma urinblåsan och åter blåsscannas.
  • Om blåsvolymen därefter överstiger 200 mL sätts en kvarliggande kateter (KAD) i samråd med läkare. Behandlingstiden bör inte överstiga 24 timmar.

Om patienten bedöms ha hög risk för urinretention bör KAD övervägas. Suprapubisk kateter är ett fullvärdigt alternativ till uretrakateter.

Hög risk för urinretention i samband med operation

Risken är hög vid:

  • Residualurin >200 mL vid den preoperativa blåsscanningen.
  • Långa operationer, det vill säga mer än 3 timmar från preoperativ blåstömning till ingreppets avslutande.
  • Ingrepp i spinalanestesi med upprepad tillförsel av bedövningsmedel.
  • Ingrepp i epiduralanestesi.

Under operation eller intervention

Om operationstiden blir oväntat lång bör blåsscanning göras när högst 3 timmar har gått sedan den preoperativa blåsscanningen. Tänk på möjligheten att använda sterilt ultraljudsskydd.

Efter operation eller intervention

På uppvakningsavdelningen - utan KAD

Blåsscanning ska göras vid patientens ankomst och blåsscanning upprepas varje timme tills blåstömning skett.

När patienten själv tömt urinblåsan ska kontrollscanning ske. Då gäller följande:

  • Om blåsvolymen understiger 200 mL avslutas blåsövervakning.
  • Om blåsvolymen överstiger 200 mL fortsätter blåsövervakning.

Om patienten inte själv kan tömma urinblåsan bör blåstappning övervägas när blåsvolymen överstiger 500 mL.

På vårdavdelning eller dagkirurgisk enhet - utan KAD

Blåsscanning ska göras vid patientens ankomst till enheten och blåsscanning upprepas varannan timme tills blåstömning skett.

När patienten själv tömt urinblåsan ska kontrollscanning ske. Då gäller följande:

  • Om blåsvolymen understiger 200 mL avslutas blåsövervakning.
  • Om blåsvolymen överstiger 200 mL fortsätter blåsövervakning.

Om patienten inte själv kan tömma urinblåsan bör blåstappning övervägas när blåsvolymen överstiger 500 mL.

Blåsövervakning vid KAD

Tänk på följande:

  • Katetertid längre än 1 dygn efter operation bör undvikas.
  • Mobiliserad smärtfri patient kan i regel bli av med katetern på operationsdagens eftermiddag.
  • För övriga patienter dras katetern klockan 06 dagen efter operation.
  • Om KAD-behandlingen behöver pågå längre än 24 timmar ska daglig utvärdering av behandlingsbehovet utföras. Behandlingstid ska ordineras av läkare.

Efter borttagning av KAD ska blåsan kontrolleras enligt instruktioner i texten Bedömning och åtgärd vid risk för urinretention.

Vid utskrivning från dagkirurgisk enhet

Patienter som planerats för dagkirurgisk operation eller intervention bör ha bedömts ha en god egenvårdsförmåga. Risk för urinretention föreligger hos alla patienter oavsett ålder och ingrepp. Alla bör därför informeras om att vara uppmärksam på blåstömning det första dygnet efter operation eller intervention. Patienten bör ha kissat vid minst ett tillfälle innan utskrivning.

Tänk på följande:

  • Informera patienten om att vara observant på blåstömning det första dygnet efter intervention eller operation, det vill säga att det känns som om blåsan kan tömmas.
  • Patienten bör vara informerad om vart hen ska vända sig vid blåstömningsproblem.

Om patienten haft en KAD under intervention eller operation

Ge information om att det kan svida i urinröret det första dygnet efter att kateter tagits bort. Ökat vätskeintag kan lindra och eventuellt paracetamol.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan