Val av punktionsställe

Vuxna och barn över ett år

Välj om möjligt lång- eller ringfinger. Stick vid sidan av fingerblomman eftersom det ger bäst blodflöde, se bild. Stick inte för nära nageln eller mitt på fingerblomman då det också kan vara mer smärtsamt.

Undvik att sticka i tumme, pekfinger och lillfinger. Pekfinger och tumme behövs för pincettgreppet och har dessutom ofta tjockare hud och kan vara känsligare. Vid stick i tummen finns risk för punktion av artär. Lillfingret är olämpligt att sticka i eftersom det är så tunt att punktion kan medföra risk för benskada.

Markerat område är lämpligt för kapillärprov.

Barn under ett år

Venös provtagning rekommenderas i första hand om det är möjligt [3]. Venpunktion kan dock vara svår på små barn och potentiellt farlig på grund av mindre vener som flyttar sig mer. Kapillärprovtagning kan därför ibland vara ett bättre alternativ, särskilt om endast en liten provvolym behövs.
 
Storleken på barnets fingrar avgör om man kan sticka kapillärt. Avståndet mellan hud och ben på ett litet barn är inte så stort. På nyfödda normalstora barn varierar det från 1,2 till 2,2 millimeter. Lokala infektioner och vävnadsnekros är potentiella komplikationer vid kapillärprovtagning på nyfödda.
 
Om fingrarna bedöms vara stora nog för kapillärprov rekommenderas:
 
  • Bladlansett med maximalt stickdjup på 1,0 millimeter om barnet är yngre än 6 månader.
  • Lansett med maximalt stickdjup på 1,5 millimeter om barnet är äldre än 6 månader men yngre än 1 år och väger mer än 10 kilo.

Se lokala anvisningar angående kapillär provtagning på barn under ett år.

Här finns regionala tillägg

Spädbarn

Venös provtagning på handryggen rekommenderas i första hand om det är möjligt [3].

På spädbarn kan kapillärprov i undantagsfall tas i hälen, för detta krävs specialutbildning.

Provtagning

Se lokala anvisningar angående desinfektion av punktionsställe.

Här finns regionala tillägg

  1. Patientens hand bör vara varm och avslappnad för ett bra blodflöde. Värm kalla händer med hjälp av rinnande vatten, en värmekudde eller handske fylld med varmt vatten. Temperaturen ska inte överstiga 42 oC vid kontakt direkt mot huden. Iaktta försiktighet hos patienter med nedsatt känsel och på de som av andra skäl inte själva kan bedöma eller förmedla vad som är för varmt. Ett alternativ till uppvärmning är att massera hand och fingrar.
  2. Desinfektera dina händer.
  3. Ta på skyddshandskar.
  4. Tvätta och/eller desinfektera patientens finger [4]. Inför provtagning för glukosanalys eller om huden är synligt smutsig ska handen tvättas med tvål och vatten och därefter desinfekteras [4,5]. Rester av till exempel socker, läkemedel och tvål kan påverka analysresultaten. Vid desinfektion används klorhexidinsprit 5 mg/mL eller medel med motsvarande effekt [4]. Avvakta inverkningstid, minst 30 sekunder, då huden får lufttorka. Detta är viktigt både när det gäller desinfektion, provkvalitet och patientens upplevelse.
  5. Samtala med patienten under provtagningen för att avleda rädsla och minska risken för svimning.
  6. Ta bort lansettens stickskydd. Använd endast automatiska engångslansetter.
  7. Håll lansetten enligt tillverkarens bruksanvisning.
  8. Vänd patientens handflata uppåt och håll i patientens finger för att förebygga plötsliga rörelser.
  9. Stasa upp fingertoppen genom att pressa med tummen helt lätt från den yttre fingerleden och upp mot fingerblomman.
  10. Placera lansetten mot patientens fingertopp, se bild.
  11. Berätta för patienten när du tänker sticka.
  12. Stick genom att aktivera lansettens automatik, se tillverkarens bruksanvisning.
  13. Ta bort lansetten från fingret. Släpp greppets tryck direkt efter sticket så att blodet kan rinna till.
  14. Vanligtvis ska den första droppen blod torkas bort med en torr tork eftersom den första droppen kan innehålla en okänd mängd vävnadsvätska. Följ lokala riktlinjer och tillverkarens metodbeskrivningar då det finns undantag.
  15. Sänk gärna patientens hand för att få ökat blodflöde och vrid med fördel patientens hand så att du får stora hängande droppar att ta prov från.
  16. Pressa med till exempel tumme och pekfinger helt lätt från den yttre fingerleden upp mot fingerblomman. Släpp efter för tillflöde av nytt blod. Upprepa tills du fått fram så mycket blod som du behöver. Du får inte trycka för hårt, dra eller mjölka. Det kan orsaka hemolys och leda till en ökad mängd vävnadsvätska i provet.
  17. Fyll teststickan, kyvetten eller kapilläret helt med blod genom att utnyttja kapillärkraften. Undvik luftbubblor och att skrapa eller skopa upp blodet med kyvett eller rör mot huden då det kan leda till för låg provvolym, hemolys eller att provet kontamineras med hudceller.
  18. Ta provet så snabbt att blodet inte börjar koagulera.
  19. Om prov tas i mikrorör ska det fyllas genom ”dropptekniken”. Fyll röret till markering men inte mer. Rör med antikoagulantia måste blandas försiktigt under provtagningen för att förhindra koagelbildning.
  20. Om prov tas i mikrorör ska korken sättas på efter slutförd provtagning och blandas försiktigt 8-10 gånger.
  21. Kasta lansetten i särskild behållare för skärande/stickande smittförande avfall.
Placera lansetten mot patientens fingertopp och stick vid sidan av fingerblomman.

Se tillverkarens bruksanvisning och lokala anvisningar för patientnära test, användning av lansett, teststicka, kyvett, kapillär och mikrorör.

Efter provtagning

  1. Efter provtagningen kan patienten hålla en tork mot fingret tills det slutar blöda. Sätt eventuellt plåster på fingret. Små barn stoppar ofta sina fingrar i munnen och bör därför inte plåstras.
  2. Ta av dig skyddshandskarna.
  3. Desinfektera händerna.
  4. Ange klockslag och datum för provtagning enligt lokala anvisningar från det analyserande laboratoriet.
  5. Kontrollera att rör är rätt märkta innan de lämnas för analys.

Se även lokala anvisningar angående hantering av använd lansett samt lokala anvisningar från det analyserande laboratoriet angående provtagning och märkning av prov.

Komplikationer

Var uppmärksam på svimningssymtom så som blekhet, svettning, yrsel och illamående. Vasovagal synkope kan förekomma vid rädsla, smärta, åsyn av blod eller vid uppresning [6]. Kommunicera med patienten, ställ frågor och förklara. Förmedla lugn och trygghet.

Om patienten svimmar:

  • Avbryt provtagningen.
  • Hjälp patienten med att få huvudet nedåt och fötterna upp.
  • Påkalla eventuellt hjälp och stanna hos patienten. Patienten kvicknar oftast snabbt till.
  • Försäkra dig om att patienten mår bra innan du lämnar patienten.
 

Här finns regionala tillägg

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan