Thoraxdränage - Översikt
Referenser [1-8] gäller generellt för denna sida.
En patient kan behöva thoraxdränage på grund av spontan eller traumatisk skada i thorax samt efter genomgången kirurgi i thorax. Vårdhandbokens texter är inriktade på thoraxdränage i pleura (lungsäcken), det vill säga pleuradränage, då den vanligaste orsaken är att luft, blod eller vätska ska evakueras.
Pleuradränage ordineras och anläggs av läkare.
Anatomi
Lungorna är omgivna av varsin lungsäck, pleura. Pleura viscerale som är sammanväxt med lungan och pleura parietale som klär thoraxväggens insida. Mellan pleurabladen finns normalt en tunn vätskehinna som tillåter glidning mellan dessa. Så länge luft inte kommer in mellan pleurabladen ligger de tätt mot varandra och ett negativt tryck föreligger. Under dessa förhållanden sker vid inandning en utvidgning av brösthålan och det ökade undertrycket som uppstår gör att lungorna följer bröstkorgens rörelser.
Indikationer för pleuradränage
Uppstår det en skada på pleura viscerale eller pleura parietale och luft eller vätska samlas i pleura drar lungan ihop sig (elastisk kraft) och det negativa trycket i pleurarummet försvinner. Detta medför att lungan helt eller delvis faller ihop. Skadan kan uppstå spontant eller i samband med ett trauma. Syftet med pleuradränage är att kontinuerligt dränera bort luft och/eller vätska från pleurasäcken och med hjälp av ett negativt tryck hålla lungan expanderad.
Pneumothorax kallas det när luft läcker ut i pleura, i de flesta fall från en skadad lunga, i enstaka fall på grund av en skada i de större luftvägarna, och mycket sällan på grund av en skadad esophagus. Har patienten råkat ut för ett trauma så kan lungan perforeras av ett revbensfragment eller så kan luftläckaget ske via en ruptur i lungparenkymet. Diagnosen ställs genom klinisk undersökning och lungröntgen. Klassiska symtom är dämpade eller uteblivna andningsljud. I vissa fall syns skillnaden i andningsrörelserna i den drabbade thoraxhalvan.
Uppstår pneumothorax utan någon uppenbar orsak kallas det spontan pneumothorax. Långa unga män, personer med låg kroppsvikt samt personer som röker har högre risk att få spontan pneumothorax.
Vid pneumothorax används ett smalare dränage (12-20 Ch), som placeras framför lungan med spetsen högst upp i pleurakupolen för att evakuera luft.
Ett litet kompakt dränage med Heimlichventil som fästes på bröstkorgen, kan vara ett alternativ till traditionellt pleuradränage. Forskning visar att användandet av den här typen av dränage är ett säkert och effektivt sätt att behandla primär spontan pneumothorax samt att det kan minska kostnaderna inom vården. Den största fördelen med detta dränage är att patienten kan gå hem efter inläggningen och skötas polikliniskt [9-11].
Hemothorax uppstår när blod läcker ut i pleura, oftast blödning från en lungskada eller thoraxvägg (blödning från intercostalartär/er). Diagnosen ställs med hjälp av klinisk undersökning, lungröntgen eller ultraljudsundersökning.
Vid hemothorax används ett grövre dränage (>20 Ch, vanligast 24-28 Ch) som placeras ovanför diafragma med spetsen riktad bakåt och nedåt för att evakuera blod eller vätska.