Komplikationer

Komplikationer i samband med pneumothorax

Subkutant emfysem

En komplikation som kan uppkomma i samband med pneumothorax är subkutant emfysem, det vill säga luft som sprider sig i underhudsfettet. Tillståndet är ofarligt och försvinner efter ett par dagars dränagebehandling. Det subkutana emfysemet kan sprida ut sig och är oftast mest påtagligt över thorax men kan även finnas på hals och i ansiktet. Vid palpation känns det som ett knastrande under huden, det kan liknas vid att gå på "knarrig" snö [1,6,13].

Ventil- eller tensionspneumothorax

Något man som sjukvårdspersonal ska ha i åtanke när en person kommer in med misstänkt pneumothorax är ventil- eller tensionspneumothorax, det vill säga att luft läcker ut i pleura vid varje inandning men kan inte komma ut vid utandning. Mängden luft i pleura ökar för varje andetag och trycket stiger, lungan komprimeras och mediastinum förskjuts åt den friska sidan. Patienten befinner sig då i ett livshotande tillstånd eftersom ventilationen i den friska lungan påverkas samt att blodåterflödet till hjärtat via hålvenerna minskar och kan leda till hjärtstillestånd. Detta tillstånd måste åtgärdas akut. Läkare kan då släppa ut luft med hjälp av till exempel en kanyl som sticks in i ett revbensmellanrum strax under clavikeln. Därefter sker alltid akut inläggning av dränage [1,5,8,17].

Komplikationer vid inläggning av dränage

När ett dränage läggs in så finns en risk att skada inre vävnad såsom diafragma, lever, aorta eller själva lungvävnaden [3,9,13,17].

Om ett dränage råkar dras ut ska dränagekanalen förslutas, antingen genom att knyta suturen eller sätta ett tryckförband över dränkanalen. Om dränaget lossnar från slangen till sugen ska dränaget klampas med hjälp av peanger och återigen förslutas med sugslangen, därefter tas peangerna bort [3,17]. I en studie [22] står det att buntband kan användas för att säkra kopplingen mellan dränaget och slangen från dränagebehållaren, vilket minskar risken att slangarna lossnar från varandra. Dock kan buntband öka risken att dränaget förskjuts i brösthålan istället för att det lossnar i kopplingen vid slangen exempelvis om slangen fastnar vid mobilisering [22].

Som alltid när ett ingrepp i huden görs så finns det en risk för infektion, men genom att följa föreskrifter gällande aseptik så minskar denna risk. Detta ska beaktas även när förbandet runt dränaget byts [17]. Daglig utvärdering och dokumentation av dränagebehandlingen är också viktigt på grund av infektionsrisken, så att inte dränaget blir kvar av misstag med ökad infektionsrisk som följd.

Komplikation efter avveckling av dränage

En komplikation efter avvecklat pleuradrän kan vara att patienten åter igen drabbas av pneumothorax och att nytt dränage behöver läggas in. Om luftläckaget inte upphör eller en patient drabbas av upprepade pneumothorax kan det bli aktuellt med kirurgiska åtgärder [4].