Individuellt stöd

Hälsofrämjande förhållningssätt

Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att välja bemötande och åtgärder som stärker individens egen förmåga. Det kan exempelvis handla om att stödja individen i att formulera och sätta upp realistiska mål utifrån sina förutsättningar i arbetslivet och i det sociala livet och att hon eller han känner sig nöjd med dessa. Det är viktigt att individen är delaktig i sin egen rehabilitering och får möjlighet att ta initiativ under denna process, för att behålla sin självtillit och stärka sin egen förmåga.

Olika faktorer påverkar

Flera forskningsstudier visar att det viktigaste för en framgångsrik rehabilitering är individens egen tilltro till sin förmåga att återgå till arbete. Forskning visar också att den sociala relation som kan uppstå mellan professionella och en individ kan stärka tilltron till de egna resurserna, skapa motivation och hopp om att allt kan bli bättre.[6,7,8]

Andra faktorer som kan påverka möjligheten att återgå i arbete är till exempel psykisk ohälsa, icke specifik smärta eller andra komplexa tillstånd, tidigare sjukskrivningsperioder samt kön och ålder. Om patienten medverkat i andra utredningar kan det vara till hjälp i bedömningen av hans eller hennes funktion och aktivitet. Det kan även vara ett stöd för att kunna prioritera vilka patienter som behöver stöd i sin sjukskrivning.

Psykisk ohälsa är utbredd och den vanligaste sjukskrivningsorsaken idag. En persons upplevelse av psykisk ohälsa är inte detsamma som en psykiatrisk sjukdom. I rapporten Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen (Karolinska Institutet)  finns en tabell över riskfaktorer och främjande faktorer, så kallade friskfaktorer, för psykisk hälsa i arbetet. Se Relaterad information.

Vilka faktorer främjar individens hälsa? Samtala tillsammans med patienten om vad han eller hon kan klara av på arbetet och i privatlivet samt vad patienten tycker om att göra och mår bra av, utan att förringa hans eller hennes problem.

Kontakt med patienten

Patienten har möjlighet att ha en kontaktperson på sin vårdenhet. Om patienten har behov av sjukskrivnings- och rehabiliteringskoordinering kan koordinatorn vara denna person, om det inte faller sig naturligt att patienten träffar annan profession regelbundet, som passar bättre som kontakt.

Att vara kontaktperson

Att vara kontaktperson innebär att vara tillgänglig för patienten och att kunna svara på frågor kring sjukskrivning inom patientens vård och behandling. Det kan också innebära att beskriva vilket ansvar som sjukvården har i förhållande till Försäkringskassan vid sjukskrivning

Informera gärna patienten skriftligt om möjligheten att få stöd  och hur han/hon ska göra för att få kontakt med funktionen för koordinering. Annat som kan vara bra att informera om är att flera olika kompetenser samverkar för att rehabiliteringen ska bli så bra som möjligt och att samtliga inblandade har tystnadsplikt. Se exempel på skriftlig information under Relaterad information.

Våld i nära relation

I en jämställd vård och behandling behöver frågan om  mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer komma upp i anamnesen och i andra samtal med patienten. Ställ öppna frågor, lyssna respektfullt och empatiskt utan att pressa. Det kan underlätta för en person som utsatts för våld att berätta.

I Relaterad information finns länkar till  Nationellt centrum för kvinnofrid där du hittar mer information om våld i nära relaion. Här finns bland annat en  webbutbildning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation.

Samtycke

Det är viktigt att inhämta patientens samtycke vid koordinering. Ett samtycke gör att flera myndigheter kan samverka kring patienten så att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen blir effektivare. Detta gäller för samtycke:

• Ett muntligt samtycke gäller. Det ska dokumenteras i patientjournalen vilket datum, hur samtycket inhämtats samt vad patienten samtycker till (innehållet i samtycket).
• Samtycket bör inhämtas skriftligt. Det blir då tydligt för patienten vad medgivande gäller. Varje aktör ska försäkra sig om att det finns ett samtycke.
• Var tydlig med att informera patienten vad samtycket innebär. Lämna gärna en kopia på samtyckesblanketten till patienten.

Under Relaterad information finns blanketter för patientens samtycke gentemot alla aktörer respektive arbetsgivare för utskrift.

Kartläggning av rehabiliteringsbehov

En stor del av koordineringsarbetet handlar om att stödja patienten att göra nödvändiga förändringar och att ta fram individens egna resurser, som ibland kan vara väl dolda. För att kartlägga behovet av rehabilitering inom hälso- och sjukvården kan olika frågeformulär och skattningar vara till hjälp och ligga till grund för vidare samtal med patienten. Förslag på formulär och checklistor finns under rubriken Relaterad information.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

Erfarenheter från praktiskt arbete och från forskning visar att ju längre tid en person är borta från arbetet eller är arbetsökande, desto svårare kan det vara att komma tillbaka på grund av sjukskrivningens bieffekter som minskat självförtroende, depression, social isolering eller risk för att tappa kontakten med arbetslivet. En plan för återgång till arbete är därför viktigt och att vid behov initiera insatser med andra berörda aktörer tidigt.

Vad ingår i en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan?

En plan för återgång i arbete inom hälso- och sjukvården kan se olika ut beroende på vilket vårdinformationssystem som finns på vårdenheten. Denna planering är ofta ett samarbete mellan läkare, patient, rehabiliteringskoordinator och ibland andra professioner inom vården. Här är några exempel på innehåll i en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan:

• beskrivning av arbetsuppgifter
• målsättning
• planerade aktiviteter och behandling inklusive tidsintervall
• planerad nedtrappning av sjukskrivning
• planerad uppföljning
• eventuella behov av samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen.

Kontakt med arbetsgivare/Arbetsförmedlingen

Det är viktigt att redan vid första samtalet med patienten ta reda på om hon eller han har berättat för sin arbetsgivare alternativt Arbetsförmedlingen om sin situation och eventuella besvär. Syftet är att få ökad förståelse för arbetssituationen och om det eventuellt kan vara möjligt att föreslå någon anpassning av arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna.

Behov av samverkan

Om patienten har haft kontakt med sin arbetsgivare eller Arbetsförmedling utan att få gehör för sina behov, eller om patienten inte har förmåga att ta egen kontakt, behöver funktionen för koordinering (alternativt annan vårdpersonal som har kontakt med patienten) ta den kontakten för att se om det finns behov av samverkan. För detta behövs patientens samtycke. Se ovan.

För att få information om patientens arbetssituation har SKR tagit fram ett frågeformulär med frågor till både arbetsgivare och anställd som kan användas. Det finns även en mall för att informera arbetsgivare om roll och kontaktuppgifter till funktionen för koordinering. Länk till dessa finns under rubriken Relaterad information.

Uppföljning av planering

Följ regelbundet upp de pågående insatserna med patienten och förändra den uppgjorda planeringen om  något  inte fungerar. Samarbeta och följ upp tillsammans med  övriga professioner på vårdenheten samt externa parter som medverkar i planeringen. Har delmål och mål uppnåtts? Dokumentera alla händelser löpande.

Dokumentation

Kontakter när det gäller sjukskrivning och rehabilitering ska dokumenteras i patientens journal. Rutiner och system för journalskrivning kan se olika ut inom olika regioner men det är viktigt att sträva efter samma terminologi och sökord nationellt för att till exempel kunna jämföra statistik och underlag framöver. Dokumentationen innehåller vanligtvis:

• Beskrivning/sökord för det aktuella vårdmötet som till exempel aktuellt hälsoproblem, tidigare utredningar, sociala aspekter och resurser.
• Sammanfattning som inkluderar bedömning, funktionsnedsättning, aktivitetsförmåga samt sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan.

Förslag på dokumentationsmall för rehabiliteringskoordinatorn finns vid avsnittet Relaterad information under rubriken formulär och mallar.