I sängen
Längre upp i sängen
När vårdsängens reglerbara ryggstöd används gör det att patienten ibland glider längre ner i sängen. Då kan vårdpersonalen behöva hjälpa patienten att komma tillbaka i en bättre position längre upp i sängen.
För att förflyttningen ska fungera så funktionsstärkande, enkelt och smärtfritt som möjligt behöver friktionen minskas så mycket som möjligt mellan kroppen och underlaget. De ställen på kroppen som har mest kontakt med underlaget vid ryggläge i sängen är bakhuvudet, skulderbladen, korsbenet och hälarna (ibland vaderna). De kallas kontaktpunkter.
Patientens förmåga att vara delaktig i förflyttningen ökar om patientens fötter och händer har fäste och förankras mot underlaget, exempelvis med ett antihalkmaterial. I följande exempel använder vi oss därför av antihalksockor eller antihalkmatta till patientens fötter. Glidtyg och/eller draglakan minskar friktionen på de övriga kontaktpunkterna.
Minska antalet förflyttningar längre upp i sängen under en dag genom att höja sängens ben/fotsektion före ryggstödet när patienten ska sätta sig upp i sängen. När patienten ska lägga sig ner igen, börja med att sänka ryggstödet före ben/fotsektionen.
Med hjälp av en person
I det här exemplet kan patienten aktivt dra upp sina ben och trycka ifrån med fötterna mot underlaget.
När patienten trycker ifrån med fötterna mot underlaget tippas bäckenet bakåt och lyfts från underlaget. Samtidigt sjunker huvudet och skuldror ner i kudden och madrassen och stoppar upp kroppens förflyttning längre upp mot sängens huvudända. Det kan undvikas genom att använda ett glidtyg som minskar friktionen just där. Personalen står vid sängens fotända och håller i patientens fötter för att undvika att vrida sin egen rygg.
Gör så här
- Arbeta runt en medelhög säng. Läs mer om arbetshöjder på sidan Förflyttningshjälpmedel.
- För ner glidtyget under patientens kudde och patientens skuldror.
- Om inte patienten kan trycka ifrån med sina händer mot madrassen är det bättre att hen har händerna på magen.
- Be patienten trycka ifrån med fötterna mot underlaget. Patienten glider längre upp i sängen tillsammans med kudden.
Med hjälp av två personer
När två personer arbetar tillsammans, bestäm vem som ska kommunicera med patienten under förflyttningen. Patienten kan bli förvirrad om två pratar samtidigt.
I det här exemplet har patienten en svaghet i vänster kroppshalva.
Gör så här
- För ner ett glidtyg under patientens huvud (kudde) och skuldror.
Vårdpersonal 1
- När patienten trycker ifrån med sin högra hand och ben/fot, förstärk förflyttningen genom att skjuta på i rörelsens riktning.
Vårdpersonal 2
- Håll emot när patienten trycker ifrån med sin högra hand.
Med draglakan
I det här exemplen kan patienten dra upp sina ben.
Gör så här
- För ner era händer/underarmar under huvudkudden ner mot skuldrorna.
- Höj sängen extra högt så att ni kan stå avslappnat med handen och hela underarmen i sängen.
- Dra patienten längre upp med hjälp av det dubbelvikta draglakanet genom att föra er kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med den främre foten neråt/framåt i golvet.
Eller så här
- Se till att draglakanet är placerat i sängen så att det täcker patientens axlar och stuss.
- Flytta med kudden (som annars bromsar förflyttningen) med handen som är närmast den.
Vändning i sängen
För patienten som har sänglägeskomplikationer såsom cirkulationsbesvär och trycksår och risk för trycksår är det viktigt att kunna ändra läge ofta för att avlasta öron, axlar/skuldror, korsben, höftkammar och hälar. Små variationer i ligg- eller sittställningen kan vara betydelsefulla, även för patienter med smärta.
I en vändning i säng är kraftkällorna i förflyttningen huvudets rörelse, fötterna som trycker ifrån mot underlaget och armen som förs mot det håll personen ska vända sig. Förflyttningen sker kring en linje som går från huvudet till fötterna i en så kallad longitudinell rörelseaxel.
I följande exempel används antihalksockor/matta till patientens fötter, draglakan som är placerat i sängen så att det täcker patientens skuldror och stuss, och en kort sänggrind.
Med hjälp av en person
Be patienten titta åt det håll hen ska vända sig och gärna sträcka sig efter sängens grind eller sänghandtag om det finns på sängen. Med blicken riktad i rörelseriktningen och kroppens muskler aktivt involverade i rörelsen försvinner en stor del av tyngden i förflyttningen jämfört med om patienten inte hade gjort någonting alls.
I det här exemplet kan patienten aktivt dra upp sina ben, föra armarna över bröstet/magen och vrida på huvudet.
Gör så här
- Arbeta runt en medelhög säng. Läs mer om arbetshöjder på sidan Förflyttningshjälpmedel, reglerbar vårdsäng.
- Ställ dig på den sida som patienten ska vända sig ifrån. Be patienten titta åt det håll hen ska vända sig.
- Ta tag i draglakanet nära patientens kropp och dra det långsamt mot dig genom att föra din kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med din främre foten neråt/framåt i golvet.
- Efteråt korrigeras patientens liggställning och skuldrans läge.
Med hjälp av två personer
För en person som har en kognitiv svikt är det nödvändigt att en hjälpare står på den mottagande sidan av sängen och att kudden flyttas så den skymmer patientens sikt över sängkanten. Annars finns en risk att patienten reagerar med att motarbeta förflyttningen.
Den som står på den mottagande sidan av sängen kommunicerar med patienten under förflyttningen.
I det här exemplet kan patienten vrida på huvudet, föra sina armar över bröstet/magen, greppa med händerna.
Gör så här
Vårdpersonal 1 står på den mottagande sidan av sängen och vårdpersonal 2 vid den frånskjutande.
Vårdpersonal 1
- Ha kontakt med patienten, ta hens hand och krama den. När patienten kramar handen tillbaka ökar hens muskelspänning i kroppen generellt och förflyttningen kan börja.
Vårdpersonal 2
- Dra draglakanet långsamt mot dig genom att föra din kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med din främre foten neråt/framåt i golvet, tills patienten hamnar mitt i sängen.
Efteråt korrigeras patientens liggställning och skuldrans läge med hjälp av draglakanet.
Om patienten inte kan vara aktiv, till exempel om hen är nedsövd (orörlig), förbereder vårdpersonalen förflyttningen på samma sätt med stöd för patientens arm och ben.
Förflyttning från säng till bår
I det här exemplet får patienten hjälp att placera sina ben, men kan hålla dem böjda, kan föra sina armar över bröstet/magen och vrida på huvudet.
Gör så här
- Placera ett draglakan ovanpå underlakanet i sängen så att det täcker patientens huvud, axlar och stuss. Använd vid behov två draglakan eller ett stort underlakan.
- Placera en lång glidskiva längs med kroppen på den sida som hen ska förflytta sig mot.
- Placera båren intill sängen och lås den. Underlagen ska ha samma höjd.
- Kontrollera alltid att både säng och bår är låsta.
Vårdpersonal 1
- Flytta dig till andra sidan av det mottagande underlaget.
- Be patienten vrida huvudet och titta åt ditt håll.
- Greppa om draglakanet och dra över patienten långsamt till det mottagande underlaget genom att föra din kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med din främre fot neråt/framåt i golvet.
Vårdpersonal 2
- Se till att patienten håller sina ben uppdragna.
- Lägg dina händer på draglakanet vid patientens skuldra och höft och skjut på när vårdpersonal 1 drar i draglakanet.
Glidskivan tas bort och patientens liggställning korrigeras med hjälp av draglakanet.
