Delaktighet i vård vid psykisk ohälsa
När en person som upplever psykisk ohälsa är i behov av vård är det viktigt att vård- och omsorgspersonalen kan inta ett helhetsperspektiv och arbeta i team för att möta individens behov. Personalen behöver skapa sig förståelse för hur tillståndet och symtomen påverkar just den här personens liv. Det är olika för alla. Det är en förutsättning för att vårdarbetet ska kunna vara personcentrerat. Läs mer om personcentrerad vård i Vårdhandbokens texter om bemötande i vård och omsorg, värdegrund.
Vårdens insatser ska inte enbart fokusera på att bota och lindra symtom utan också vara hälsofrämjande. Det kan exempelvis innebära åtgärder för att stödja personen att hantera svåra känslor och att utveckla strategier för att hantera svårigheter relaterade till symtom. För att möjliggöra det bör individens resurser och styrkor identifieras och tas till vara för att forma innehållet i vården. Genom ett sådant arbetssätt kan individens känsla av kontroll över det egna livet stärkas.
Delaktighet i vården ska främjas
Oavsett tillstånd och situation ska delaktighet i vården främjas. Det gäller även närståendes möjlighet att vara delaktiga. När en person mår psykiskt dåligt kan det vara svårt för hen att redogöra för sig själv och sin situation. Det är därför viktigt att närstående involveras i vården, när det är möjligt. Läs mer om att vara närstående till någon med psykisk ohälsa på sidan Relaterad information - Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Fråga vad personen själv vet om sitt eventuella tillstånd och utgå alltid från vad hen själv berättar och inte bara utifrån vilken eventuell diagnos som anges i journalen. Berätta sedan vad du själv vet och vad vården kan hjälpa till med i den specifika situationen. Upplever du att du själv inte har kunskapen som krävs i situationen, var då ärlig med det och vägled personen vidare till rätt instans i vården eller kontakta själv psykiatrisk specialistkompetens för konsultation eller hänvisning till rätt vårdnivå. Tänk på att alltid först lyssna på personen och sedan vid behov hänvisa vidare.
Om en person med en psykiatrisk sjukdom försämras i sitt psykiska mående kan det ha hänt tidigare, vilket kan innebära att det finns en plan för vad som ska göras vid försämring, en så kallad krisplan. Oavsett var du själv arbetar och möter personen kan det vara en stor hjälp att efterfråga en sådan krisplan för att få stöd i den fortsatta planeringen.