Bemötande av personer med funktionsnedsättning - Översikt

Ett bra bemötande har sin grund i ett humanistiskt synsätt. Perspektivet bygger på respekt för allas lika värde och inre förmåga att utvecklas och att uttrycka sig. Detta är i linje med FN:s konvention av rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att säkerställa ett gott bemötande för alla krävs kunskap om individuella förutsättningar som kan förekomma hos individer.

Tjugo procent av alla som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan vara personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, funktionsnedsättning till följd av psykiska besvär, läs- och skrivsvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar. I dagligt tal förekommer allt oftare det vidare begreppet funktionsvariation, som syftar till vilka förmågor personen har. Variationen är det som avviker från normen gällande både psykisk, fysisk eller kognitiv funktion. Det innebär inte per automatik att det är en funktionsnedsättning som åsyftas.

Lyhördhet inför och omsorg om personer med funktionsnedsättningar och deras önskemål är A och O. Genom att samtala, lyssna och tolka kan personal som stödjer och ger service till personer med funktionsnedsättningar bli medvetna om hur den enskilde personen vill bli bemött. Det som känns bra och normalt för en individ behöver inte vara rätt för en annan.

Definitioner

Genom att använda definitionerna på nedanstående sätt blir det lättare att beskriva relationen mellan individ och omgivning och synliggöra eventuella hinder i denna. Handikapp definieras inte, utan avråds som synonym till funktionsnedsättning, funktionshinder och funktionsvariation.

Funktionsvariation

I dagligt tal förekommer allt oftare det vidare begreppet funktionsvariation, som syftar till vilka förmågor personen har. Variationen är det som avviker från normen gällande både psykisk, fysisk eller kognitiv funktion. Det innebär inte per automatik att det är en funktionsnedsättning som åsyftas.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning definieras som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara bestående eller övergående. 

• Fysisk: Nedsättning i någon eller några av kroppens funktioner. Det kan till exempel handla om avsaknad av eller nedsatt förmåga att styra/kontrollera en kroppsdel. Det kan exempelvis handla om personer med cerebral pares eller ryggmärgsskador.
• Psykisk: Svårigheten görs synlig i det sociala samspelet. Till denna grupp hör neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism.
• Intellektuell: Nedsättning i att ta emot, bearbeta och förmedla information. Det innebär att individen vanligen behöver anpassning i hur information förmedlas, samt längre tid för att bearbeta än för personer inom normalvariationen.

Funktionshinder

Funktionshinder utgör numera en egen termpost i Socialstyrelsens termbank och definieras som en "begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen". I kommentarfältet anges: "Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen".

Allas lika värde

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde.

Konventionens hörnstenar är ickediskriminering, lika möjligheter, tillgänglighet, jämställdhet och respekt för barnens utvecklingsförmågor och identitet. Syftet med konventionen är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att ta del av sina mänskliga rättigheter. Sverige har ratificerat konventionen och anslutit sig till det frivilliga protokollet, vilket innebär att man kan klaga till en övervakningskommitté. Konventionen synliggör vilka rättigheter som finns, bland annat rätten till hälsa, arbete, fritid, rättsväsendet, utbildning och privatliv. Tillgänglighet till information och den fysiska miljön är en förutsättning för individens möjlighet till delaktighet inom vård och omsorg.

Vad lagen säger

Patientlagen (2014:821) har till syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Målet med hälso- och sjukvården är en god vård och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för allas lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (Patientlagen 6 §).

Enligt socialtjänstlagen har all personal som upptäcker eller blir vittne till allvarliga missförhållanden och övergrepp anmälningsskyldighet. Om det sker ett allvarligt fel inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen ska det inträffade anmälas till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Efter den 1 juli 2011 har lex Sarah fått ett större tillämpningsområde och ska tillämpas inom hela socialtjänsten samt i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Allvarligt felaktigt förfarande eller försummelse ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg.