Komplikationer
Blåstamponad och blödning
Makroskopisk hematuri innebär att patienten har en blödning som kan ge svårigheter att tömma urinblåsan helt eller delvis. Det kan upplevas som mycket smärtsamt och ge komplikationer som blåstamponad (koagler i urinblåsan), blåsövertänjning och blodförlust. Om spolvätskan läcker bredvid katetern kan det vara ett tecken på en blåstamponad.
Det är viktigt att vara uppmärksam på
- smärta eller obehag över urinblåsan
- urinträngningar
- puls, blodtryck, medvetandegrad och andra tecken på eventuell blödningschock. Bedömning enligt NEWS rekommenderas.
Om patienten har ett eller flera av ovanstående symtom ska läkare kontaktas. Vid en stor blödning finns risk att urinblåsan blir fylld med koagler vilket kan leda till svårigheter att tömma urinblåsan helt eller delvis. Den akuta vården vid makroskopisk hematuri syftar till att undvika blåsövertänjning och blåstamponad. Om koagelbildningen orsakar en blåstamponad behöver en akut operation utföras. Operationen kallas transuretral blåsevakuering och innebär att blodkoagel sugs ut från urinblåsan. I samband med transuretral blåsevakuering inspekteras urinvägarna och eventuell pågående blödning stoppas med diatermi.
Om blödningen är stor finns risk att patienten påverkas cirkulatoriskt, även om det är ovanligt.
Under spoldroppsbehandling
Under spoldroppsbehandling är det viktigt att vara uppmärksam på
- urinträngningar
- smärta eller obehag över urinblåsan
- motorisk oro
- förvirring.
Urinträngningar, smärta eller obehag över urinblåsan kan bero på stopp i katetern eller att urinblåsan är fylld med koagler trots att spoldroppsreturen är hematurigrad =1 eller mindre. Läkare ska kontaktas. Manuell spolning bör genomföras för att utesluta detta alternativ lösa stoppet.
- Motorisk oro och förvirring kan också vara tecken på stopp i katetern, blåstamponad, urosepsis eller att patienten har resorberat vätska från spoldroppet in i blodbanan.
- Kontrollera vid behov puls, blodtryck, andningsfrekvens, saturation och kroppstemperatur.
- Spolbalans är lika med inspolad vätska minus den uttömda vätskan (spolvätska plus urin).
Komplikationer av hematurikatetern
En hematurikateter är styv och grov vilket kan medföra risk för skador i urinröret. Kateterisering bör ske varsamt och hematurikatetern bör avlägsnas eller bytas till mjukare så snart som behovet inte kvarstår.
Kateterballongen i en hematurikateter är fylld med en större volym jämfört med ballongen i en vanlig kvarliggande kateter (KAD) till urinblåsan. Långvarig kateterbehandling, operation av eller strålbehandling över urinblåsan kan leda till att urinblåsan krymper. Det finns då risk att kateterballongen fyller ut urinblåsan. Ballongen kan också trycka på tarmen som gör att patienten kan uppleva trängningar till avföring.
Det är viktigt att underlätta tarmtömningen så att patienten inte behöver krysta för att få ut avföringen eller blir förstoppad. Kraftig krystning kan förlänga eller förvärra blödningen och en fylld ändtarm kan skava mot kateterballongen.