• Du har valt: Uppsala län
Analinkontinens - vård och behandling

Utredning, bedömning och undersökning - specialistnivå

Det är viktigt att en basal utredning genomförs för att utesluta allvarlig sjukdom såsom tumör eller inflammation. Säkerställ att patienten har följt givna råd och utvärdera effekten av rekommenderad behandling efter minst 3 månader. Vid utebliven effekt kan patienten remitteras till lämplig specialist för kompletterande och/eller specifika undersökningar, exempelvis:

  • Utvärdering och uppföljning av tidigare utredning/behandling.
  • Specifikt frågeformulär avseende tarm-, urologisk-, gynekologisk anamnes.
  • Inkontinensbedömning - skattning utifrån symtom och påverkan på det dagliga livet.

Allmänna och specifika tarmfunktionsfrågeformulär samt registreringsprotokoll och skattningsskalor finns att hämta på Nikolas webbplats, se Relaterad information.

Undersökning

Anorektal utredning och bedömning

  • Inspektion och manuell palpation samt prokto- eller rektoskopi. Vid denna undersökning inspekteras tarmslemhinnan för att utesluta inflammation eller polyper/tumörer samt hemorrojder, slemhinneprolaps eller fistel.
  • Analt ultraljud - ultraljudsbilden visar om det finns fistel eller andra skador på inre eller yttre analsfinktern.
  • Ultraljud av hela bäckenbotten - analt, perinealt och vaginalt visar anatomiska och funktionella förändringar vid knip och krystning.
  • Kryststolsundersökning - Vid denna undersökning sitter patienten på en kryststol (utgörs av en toalettstolsförhöjning med spegel inmonterad) och undersökaren står bakom patienten. Patienten uppmanas att knipa och krysta och via spegelbild kan en bäckenbotteninsufficiens, förekomst av hemorrojder, prolaps och inkontinens bedömas.
  • Defekografi - röntgenundersökning av bäckenbottens anatomi och tarmtömning.
  • Magnetkameraundersökning - visar strukturella avvikelser i bäcken och bäckenbotten.
  • Anorektal manometri är en funktionskontroll av rektum och analsfinktern. Den påvisar rektal känsel och volym (lagringsförmåga) samt sfinkterns vilotonus och patientens förmåga att knipa. Den används alltmer sällan.

Gynekologisk utredning och bedömning

  • förekomst av cystocele, rektocele, enterocele och prolaps
  • bäckenbottenmuskelstatus
  • sexualfunktion
  • fistelbildning.

Urologisk utredning och bedömning

  • läckage av urin, vid aktivitet och/eller trängningar
  • upprepade urinvägsinfektioner
  • tömningsproblem
  • miktionslista
  • sexualfunktion.

Neurologiskt status

Sensibilitetskontroll eventuellt med EMG/pudendalislatensmätning för att utesluta nervskada. Vid EMG/pudendalismätning bedöms bäckenbottens nervfunktion och eventuellt graden av nervledningsskadan med hjälp av stimulerings- och registreringselektroder via ändtarmen.

Gastroenterologisk utredning

Utredning av diarré, förstoppning, inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och IBS (irritable bowel syndrome, sv: irritabel tarm).

Teamkonferens

Vid specialistklinik utreds och bedöms individen av ett multidisciplinärt team för helhetsbedömning och sammanfattande åtgärdsförslag. I teamet kan ingå kolorektalkirurg, gynekolog, urogynekolog, urolog, gastroenterolog, uroterapeut, stomiterapeut, sjukgymnast, dietist, neurolog, geriatriker, sexolog, psykiater och kurator.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan