• Du har valt: Uppsala län

Förbered dig genom att läsa på om den aktuella behandlingen och de enskilda preparaten som ingår i den, innan du ger behandling. Mer information hittar du i Nationella regimbiblioteket på sidan Relaterad information. Där kan du också hitta basfakta om läkemedlet, nationella vårdprogram samt flera stöddokument. Vissa regimer har också patientinformation.

Ge patienten kontinuerlig information, handledning och stöd så att hen på bästa sätt kan klara av att hantera sin behandling. Samtalet kan exempelvis omfatta biverkningar, hur behandlingen går till och speciella förhållningsorder under behandlingen. Sträva efter att skapa en lugn och avspänd miljö. Lyssna på patientens behov och arbeta utifrån det.

Dokumentera i patientens journal vilken behandling som planeras och vilken information patienten har fått.

Kontroller före administrering

Se till att:

  1. Premedicinering finns ordinerad.
  2. Ordinationen är rimlig och det finns uppgifter om patientens längd, vikt och kroppsyta för bedömning av rimlig dos.
  3. Ordinationen är signerad av läkare.
  4. Patienten mår bra.
  5. Det finns aktuella blodprovsvar.
  6. Patientens identitet stämmer med uppgifter i cytostatikaordinationen.
  7. Läkemedel är iordningsställda enligt ordination och märkta med patientidentitet.
  8. Patienten fått information om aktuell behandling och eventuella biverkningar samt uppmanats att omedelbart säga till om smärta eller obehag uppstår vid administrering.

Cytostatikabehandling i hemmet

Cytostatika är ett cellpåverkande läkemedel och därför hanteras material kopplat till administrering och kroppsvätskor som riskavfall för att skydda personal mot exponering.

Om patienten vistas hemma under pågående behandling eller mellan behandlingarna måste patienten, närstående och berörd personal få tillämplig information om läkemedlets effekter och risker exempelvis vid administrering och omhändertagande av utsöndringar.

Större andelen cytostatika försvinner ur patientens kroppsvätskor som blod och urin redan inom några dygn efter behandling. Men det kan finnas låga koncentrationer av cytostatika kvar i kroppen mer än 7 dygn [5,6] framför allt i utsöndringar som urin, kräkningar och avföring. I kroppsvätskor som svett, saliv och sädesvätska finns det mindre rester.

Har patienten vård- och omsorgspersonal i hemmet som hanterar utsöndringarna, till exempel stöttar vid toalettbesök, byter uribag, sköter patientens dagliga hygien och därmed kommer i kontakt med patientens kroppsvätskor, är det viktigt att även här skydda vård och omsorgspersonalen under utsöndringstiden och hantera dessa som riskavfall. För närstående sker exponeringen hemma under begränsad tid och med enstaka läkemedel, därför påverkas närstående inte i samma utsträckning.

Det är viktigt att det i kommunernas verksamhet utformas tydliga hanterings- och skyddsföreskrifter. För de som inte förstår svenska tillräckligt, ska skyddsföreskrifter dessutom finnas på ett språk som hen förstår. Lokala/regionala variationer förekommer, liksom variationer mellan olika vårdformer.

Om cytostatikabehandling ska ges i hemmet av sjuksköterskor i hemsjukvård ska personlig skyddsutrustning användas, precis som på sjukhuset och avfallet ska hanteras som riskavfall. Använd färdigberedda blandningar, transporterade i skyddande förpackning från apoteket, för behandlingar i hemmet.

Tabletter får inte krossas. Behöver detta göras, kontakta din förskrivande läkare för att diskutera alternativ beredningsform.

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Administrering

Cytostatika kan administreras på många olika sätt. Lokala anvisningar behövs för de olika administreringssätten. 

Skyddsutrustning

Vid administrering av cytostatika:

  • Använd skyddsrock med hel front och lång ärm med mudd. Om skyddsrocken saknar mudd, komplettera med lösa armskydd med mudd. Rocken är patientbunden.
  • Använda cytostatikagodkända nitrilhandskar enligt tidigare avsnitt om personlig skyddsutrustning.
  • Transport av cytostatikaberedningar ska göras i en säker behållare/korg med handtag så att inte någon kan komma till skada vid ett haveri.
  • Ögondusch ska finnas tillgänglig i omedelbar närhet.
  • Skyddsglasögon eller visir ska användas när risk för stänk föreligger.

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Val av injektions- och infusionsställe

Referens [7] gäller för hela nedanstående stycke.

Val av intravenös infart ska ske med hänsyn till patientens tillstånd, men även utifrån läkemedlens egenskaper, exempelvis läkemedlens vävnadstoxicitet. En central infart rekommenderas vid alla vävnadstoxiska substanser.

Vid inläggning av perifer venkateter (PVK). Tänk på att:

  • Välj i första hand stora mjuka kärl på underarmen.
  • Undvika vener nära senor och leder, vener på hand- och fotryggen samt vener i strålbehandlat område eftersom skador på grund av extravasering blir mer svårbemästrade där.
  • Sätt om möjligt en blå PVK (22G / 0,9x25 mm) för tillräckligt blodflöde i venen kring infart.
  • Kontrollera att blodkärlet inte skadats och att backflöde finns.
  • Avstå från att sticka i en arm med lymfödem.
  • Fixera noga med förband.
  • Vid val av insticksställe, börja perifert på armen. Om blodkärlet blir perforerat kan det då finnas möjlighet att hitta ett insticksställe högre upp.
  • Punkterade blodkärl bör ha fått hämta sig 24 timmar innan ny punktion distalt om punktionsstället kan utföras.

 

Intravenös injektion och infusion

Nedan följer instruktioner i de vanligaste sätten att administrera cytostatika på.

Förberedelser

Se också avsnitt Kontroller före administrering. 

Förbered för att ge cytostatika genom att

  1. koppla en trevägskran till patientens intravenösa infart
  2. använda ett plastat absorberande underlägg mellan trevägskranen och patientens hud för att skydda mot eventuellt spill
  3. använda ett slutet system vilket rekommenderas vid administrering av cytostatika
  4. kontrollera att infartsvägen fungerar innan behandlingen startar genom att injicera natriumklorid 9 mg/mL och sedan försiktigt aspirera, alternativt sänk infusionen, för att kontrollera backflödet
  5. kontrollröntga den centrala infarten om inget backflöde fås, alternativt måste PVK:n bytas om sådan används.

Efter avslutad injektion/infusion

  1. Spola igenom kanylen med spoldroppet eller med natriumklorid 9 mg/mL.
  2. Lägg allt material i plastpåse vid administreringsplatsen och kassera som farligt avfall.

Injektion

Intravenösa injektioner bör ges via ett slutet system för att möjliggöra sluten administrering. Om inte detta är möjligt gör enligt följande:

  1. Koppla ett spoldropp med natriumklorid 9 mg/mL eller annan infusionsvätska som anges för aktuellt preparat via trevägskranen.
  2. Kontrollera backflöde genom att sänka spoldroppet under infartsnivå alternativt aspirera lätt med en spruta med natriumklorid 9 mg/mL. Backflöde måste också kontrolleras vid upprepade tillfällen under behandlingen. Sänk då spoldroppet alternativt aspirera lätt med cytostatikasprutan. Detta är speciellt viktigt vid administrering i PVK.
  3. Fäst sprutan ordentligt, varefter ordinerad cytostatikados injiceras genom trevägskranen under pågående spoldropp.
  4. Kontrollera att infusionen inte stannar under tiden injektionen ges. Detta underlättas med hjälp av en backventil.

Avbryt genast om patienten upplever obehag eller får smärta vid injektionsstället. Kontakta läkare.

Infusion

Gör enligt följande:

  1. Koppla infusionssetet till trevägskranen. Kontrollera att kopplingen är tät.
  2. Kontrollera backflöde genom att sänka infusionspåsen, alternativt aspirera lätt med en natriumklorid-spruta.
  3. Starta infusionen.
  4. Inspektera infartsområdet ofta och regelbundet under behandlingstiden. Var uppmärksam på svullnad och smärta.

Avbryt genast om patienten upplever obehag eller får smärta vid infusionsstället. Kontakta läkare.

Infusionsaggregat ska inte kopplas ifrån påse/flaska efter infusion utan kasseras ihopkopplat.

Extravasering

Vid intravenös läkemedelsbehandling är läckage av cytostatika till omgivande vävnad (extravasering) en allvarlig komplikation som kan leda till lokal vävnadsdöd. Om en extravasering sker är det viktigt att vidta åtgärder enligt rutin. Det är också viktigt att ha en noggrann uppföljning.

Vävnadsskador vid extravasering kan utvecklas långsamt och lång tids uppföljning (enstaka gånger under flera månader) av patient med symtom på extravasering kan krävas. Det är mycket viktigt att förebygga extravasering. I stöddokumentet i kunskapsbanken finns detaljerad information om förebyggande åtgärder [7]. Se också under rubrik Val av injektions-och infusionsställe. 

Tecken på extravasering

Symtomen kan vara ytterst diskreta till en början.

Symtom vid infarten eller närliggande område är

  • brännande känsla, pirrande känsla
  • smärta, obehag
  • rodnad, utslag
  • värmeökning, ömhet, svullnad
  • blek hud, känsla av kyla
  • ökat motstånd vid administrering
  • backflöde saknas vid kontroll
  • läckage vid insticksstället (ut på hud eller i förband).

Åtgärder vid extravasering

  • Avbryt genast behandlingen.
  • Ta på cytostatikagodkänd skyddsutrustning.
  • Koppla loss infusion eller spruta.
  • Aspirera om möjligt 3-5 mL blod (eller så mycket som det går).
  • Ta bort eventuell perifer infart.
  • Extravasering i central infart, låt infarten vara kvar – eventuellt behöver skada på infarten kontrolleras med kontraströntgen. Låt patienten vara i planläge vid extravasering av central infart.
  • Är extravaserat område en extremitet, placera i högläge i ett par dygn.
  • Undvik yttre tryck mot det extravaserade området för att minska skadans omfattning i vävnaden.
  • Tillkalla ansvarig läkare.
  • För att underlätta uppföljning, markera skadan med tuschpenna och fotografera om möjligt skadan.
  • Notera vilket läkemedel som extravaserat.
  • Uppskatta mängden extravaserat läkemedel.
  • Beslut tas av läkare om eventuell avveckling av central infart.
  • Övergå till specifika åtgärder beroende på extravaserat läkemedel, till exempel om kyla eller värme ska användas på det skadade området.

Efter akuta åtgärder vid extravasering:

  • Rekommendera vila i ett par dagar. 
  • Se till att patienten är smärtlindrad.
  • Gör noggrann uppföljning enligt ordination.
  • Ge skriftlig information till patienten med direktiv hur uppföljning ska ske.
  • Dokumentera händelsen i journalen.
  • Skriv avvikelserapport.

Vid extravasering av ett antracyklinpreparat som är mycket vävnadstoxiskt bör SaveneTM intravenöst övervägas. Se separata lokala/regionala riktlinjer.

Subkutan eller intramuskulär injektion

Iaktta särskild försiktighet vid administrering av subkutana eller intramuskulära injektioner eftersom det inte går att hantera dessa som ett slutet system.

Gör så här:

  • Använd skyddsrock med hel front och lång ärm med mudd.
  • Använd cytostatikagodkända nitrilhandskar.
  • Undvik att ta bort luft ur sprutan.
  • Lägg ut ett plastat underlägg på en vagn eller arbetsyta intill patienten.
  • Koppla sprutan med luerlock-koppling till injektionsnålen med stickskydd.
  • Kontrollera att patientens identitet överensstämmer med märkningen på spruta och ordination.
  • Ge dosen på föreskriven tid enligt föreskrivet sätt. Dra inte ut kanylen helt direkt, utan först till hälften och vänta några sekunder. Dra därefter sakta ut nålen. Genom detta kan läckage av cytostatika till huden minskas.
  • Lägg cytostatikaavfallet och det plastade underlägget i avsedd påse.
  • Aktivera stickskyddet på injektionskanylen genom att försiktigt trycka det mot det plastade underlägget på arbetsytan.
  • Lägg spruta med stickskyddad kanyl samt övrigt använt material i den medföljande skyddspåsen eller en soppåse.
  • Ta av cytostatikahandskarna och lägg dem i samma påse. Förslut noggrant. Detta görs inne hos patienten. 
  • Ta av skyddsrocken.
  • Lägg avfallspåsen i cytostatikagodkänd behållare för farligt avfall.
  • Lägg använd spruta med kanyl i skärande/stickande i säkerhetsbänken.

Peroral behandling

Gör så här:

  • Använd i första hand endossystem.
  • Cystostatikagodkända nitrilhandskar ska alltid användas vid iordningsställande av peroral cytostatika. Hela tabletter/kapslar kan hällas över i medicinbägare alternativt kan en engångsked eller pincett användas vid uttag ur tablettburk.
  • Används pincett diskas den i dekontaminator efter varje användning. Starta dekontaminator direkt. Används engångspincett kasseras den i riskavfall.
  • Använd inte en förpackning där det finns synligt pulverdamm bland tabletterna.
  • Kapslar eller tabletter får inte delas eller krossas.
  • Peroral cytostatika ska förvaras i ett läkemedelsförråd. Förvaring i till exempel läkemedelsvagn medges inte.
  • Tabletter och kapslar ska sväljas med riklig mängd vätska så de inte fastnar i matstrupen.
  • Ta reda på om cytostatika tabletten/kapseln ska tas fastande eller inte.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan