• Du har valt: Uppsala län
Trycksår

Riskbedömning

Riskbedömning ska göras vid ankomst till sjukhus eller i början av en vårdperiod oavsett om personen är på en vårdinrättning eller vårdas inom kommunal hälso- och sjukvård. En strukturerad riskbedömning ska genomföras snarast efter ankomst för att identifiera personens risk för trycksår. Detta ska alltid göras om personen har nedsatt rörelse- och aktivitetsförmåga, är sängliggande eller rullstolsburen, har känslig och skör hud eller redan befintligt trycksår. Man bör även särskilt uppmärksamma personer med nedsatt allmäntillstånd och nedsatt känsel, oavsett ålder. Riskbedömningen upprepas regelbundet, speciellt vid försämrat hälsotillstånd, efter större kirurgiska ingrepp och inför överflyttning till annan vårdform.

Genomför en strukturerad riskbedömning

Använd ett strukturerat riskbedömningsinstrument tillsammans med klinisk erfarenhet och kunskap om relevanta riskfaktorer för trycksår och vårdrelaterade riskmoment. I Sverige är modifierade Nortonskala (MNS) och Riskbedömning Trycksår skala (RBT) vanligt förekommande och validerade riskbedömningsinstrument.

Den modifierade Nortonskalan (MNS-skalan) ska användas som ett komplement till den kliniska bedömningen. Personer med Nortonpoäng 20 och/eller lägre har en ökad risk för trycksår. Länk till Modifierad Nortonskala finns på sidan Relaterad information.

Riskbedömning Trycksår (RBT-skalan), även kallad RAPS-skalan, ska användas som ett komplement till den kliniska bedömningen. Skalan kan användas både med och utan serumalbumin som variabel. Personer med 29 poäng eller lägre har ökad risk för tryckskada (31 om S-albumin bedöms). Länk till RBT-skala finns på sidan Relaterad information.

Enbart en riskbedömning med skala räcker inte utan riskbedömningen måste kombineras med klinisk bedömning av erfaren personal.

Vid planering av relevanta omvårdnadsåtgärder:

  • Utgå från uträknad totalsumma tillsammans med resultatet av de olika delskalorna som ingår i riskbedömningsinstrumentet.
  • Komplettera med klinisk bedömning.
  • Ta fram en individuell omvårdnadsplan för de patienter som bedöms vara i risk för att utveckla trycksår.
  • Dokumentera och kommunicera resultatet av bedömningen genom hela vårdkedjan.

Observera att hudbedömning är en del av riskbedömningen.

Regionala tillägg

Revideringsdatum:
2022-03-02
Författare:
Carina Bååth, professor, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitetUlrika Källman, forsknings- och utvecklingsledare, med. doktor i omvårdnad, Utvecklingsstaben, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås
Faktagranskare:
Ami Hommel, Leg. sjuksköterska, Professor, Institutionen för vårdvetenskap, Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Universitet, Malmö

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan