Trycksår - Översikt
Vad är trycksår?
Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som är ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Trycksår orsakas av deformation som antingen orsakar lokal syrebrist som leder till vävnadsskada och/eller av att vävnadscellerna direkt deformeras och därav skadas av trycket.
Tryck uppstår av personens kroppstyngd mot underlaget. Vilket tryck som behövs för att ett trycksår ska uppstå beror dels på tryckets kraft och dels på hur länge vävnaden utsätts för tryck. Känsligheten för tryck varierar mellan olika individer och i olika vävnader.
Skjuv uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra, exempelvis när en persons huvudända på sängen höjs och personen glider ner i sängen. Blodkärlen kan tänjas ut eller knickas så att cirkulationen upphör eller försvåras. Återfyllnaden av kapillärerna när trycket lättar kan också skada kapillärernas membran. Friktion och skjuv uppstår om personen dras och inte förflyttas korrekt i till exempel säng eller stol. Friktion kan också uppstå när en fot eller armbåge gnids mot underlaget.
Var på kroppen uppkommer trycksår?
Trycksår kan uppstå på alla delar av kroppen och det är inte ovanligt att en patient har mer än ett trycksår. Speciellt känslig är huden vid utskjutande benpartier som sakrum, sittbensknölar och hälar. Vid ryggläge vilar stora delar av kroppstyngden på korsbensregionen och på kotpelarens benutskott, och benens tyngd vilar tungt på hälarna. När patienten ligger i sidoläge är det framförallt höfter, knänas insidor och fotknölar som utsätts för tryck. Vid bukläge tryckbelastas särskilt ansikte, bröstkorg, genitalia, knän och fötter. I sittande position belastas sittbensknölarna. Fler vanliga lokalisationer illustreras enligt figurerna nedan.
Trycksår kan också förekomma på andra ställen där vävnad utsätts för tryck av medicinteknisk utrustning, till exempel på näsvingarna när patienten har sond eller på underläppen när patienten är intuberad.
