Sårbehandling
Diagnostik och utredning
Orsaken eller orsakerna till såret bör fastställas tidigt eftersom diagnosen styr den fortsatta behandlingen [1,2,7,8]. Nedanstående ska alltid kompletteras med utredning av cirkulatoriska orsaker. Läs mer på sidan Utredning av cirkulatoriska orsaker.
Anamnes
I anamnesen bör följande uppgifter finnas med:
- Tidigare förekomst av sår.
- Uppkomst av nuvarande sår, eventuellt trauma.
- Duration nuvarande sår.
- Åderbråck, tidigare trombos, underbenssvullnad.
- Tidigare kirurgisk intervention av arteriell och/eller venös insufficiens.
- Hälsohistoria och nuvarande sjukdomar.
- BMI.
- Aktuell medicinering.
- Bedömning av nutritionsstatus.
- Rörlighet.
- Multiresistenta bakterier.
- Rökning, nu eller tidigare.
- Sårsmärta och övrig smärta.
- Tidigare och nuvarande sårbehandling.
- Levnadsvanor såsom fysisk aktivitet, tobaksanvändning, alkoholkonsumtion och matvanor.
Läs mer om levnadsvanor i Vårdprogram ohälsosamma levnadsvanor på sidan Relaterad information.
Läkningshämmande faktorer
För att sår ska kunna läka bör följande faktorer uppmärksammas och ligga till grund för bedömning och fortsatt behandling.
| Tabell 1. Identifiera läkningshämmande faktorer. | |
| Sårinfektion | Riklig bakterieväxt och biofilmsbildning, samt närvaro av vissa typer av bakterier. |
|---|---|
| Psykosocial situation | Brist på social kontakt och depression. |
| Sjukdomstillstånd | Diabetes, arteriell och/eller venös insufficiens, njursvikt, RA, minskad aktivitetsförmåga, smärta och infektioner samt nedsatt allmäntillstånd. |
| Ålder | Förändringar i den åldrande huden påverkar sårläkning. Hudens förmåga att reparera sig minskar. Minskad kollagen och elasticitet i huden som en naturlig del av åldrandet. Ökad förekomst av sjukdomar som kan påverka sårläkning och försämrad perifer cirkulation förekommer oftare. |
| Anemi | Bristfällig generell syrsättning av hud och sårområde. |
| Ödem | Det är viktigt att behandla vävnadsödem vid bensår. De flesta sår som befinner sig i inflammationsfasen har också mikroödem som fördröjer sårläkningen. Ödem är inte alltid synligt för blotta ögat. |
| Näringstillstånd | Vid dåligt eller lågt näringsintag (malnutrition) kan det vara aktuellt att behandla med protein- och C-vitamintillförsel, liksom med zinktillförsel om patienten har zinkbrist. Näringsdryck med arginin bidrar till läkning av trycksår. Vid stora vätskande sår kan proteinbehovet behöva fördubblas. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Nutrition |
| Dehydrering | Lågt vätskeintag exempelvis hos medvetslösa eller personer med kognitiv svikt alternativt lång väntan på akutmottagning ökar risken för uppkomst av dehydrering, vilket är en riskfaktor för uppkomst av trycksår. |
| Tryck | Tryck mot utsatta punkter. |
| Minskad rörlighet | Kan ge långvarigt tryck mot utsatta punkter, öka risken för trycksår och hämma sårläkningen. Minskad rörlighet leder även till minskad cirkulation. |
| Smärta | Leder till vasokonstriktion vilket hämmar sårläkningen, eventuella konsekvenser av smärta så som dålig aptit och försämrad sömn. |
| Tobaksrökning | Genom minskad perifer genomblödning, minskad tillförsel av syre och näring till huden, nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter och nedsatt förmåga till kollagenbildning. Syremolekylerna i hemoglobinet slås ut av kolmonoxid, vilket minskar syrsättning av hud, sårområde och andra vävnader. |
| Läkemedel | Läkemedel, antiinflammatoriska och immunosuppressiva läkemedel samt cytostatika och antikoagulantia. |
| Lokala | Ischemi, nekros, fibrin och hypergranulation. Tät omläggningsfrekvens stör sårläkningsprocessen och gynnar inte fuktig sårbehandling som rekommenderas för god läkning. |
Inspektion av sår och omgivande hud
Anamnesen kompletteras med inspektion av sår och omgivande hud.
Inspektion av sår och omgivande hud bör beakta
Lokalisation
- typisk
- atypisk
Sårets storlek
- sårets längsta samt bredaste område
- sårets djup
- underminering
- fistel
Sårets utseende, procent av ytan
- frisk röd granulation, hypergranulation, epitelisation, fibrinbelagt, nekros, atypiskt, djupare struktur, till exempel sena
Sårsekretion
- färg
- mängd: ingen, ringa, måttlig, riklig
Lukt
- ingen, ringa, måttlig, riklig
Sårkanter
- friska, uppluckrade, uppdrivna, hårda, rodnade, smärtsamma, blåtonade, sluttande
Omgivande hud
- normal hud, rodnad, blåsor, klåda (VAS-skala/NRS-skala), macererad, eksem, torr hud, ödem runt såret, hudförändringar sekundärt till venös insufficiens, hyperemi
Tecken på klinisk infektion
- smärta, ilsken rodnad runt såret, svullnad av omgivande vävnad, ökad sårsekretion
Kompletterande utredning
- Vid sår med atypisk misstanke ska biopsi övervägas [2,7,8].
- Komplettering med blodprover, gäller framförallt Hb, Hba1c, albumin, CRP och njurfunktion.
- Radiologisk undersökning kan bli nödvändig för att fastställa fistlar och djup alternativt vid misstanke om osteit eller främmande kropp.