Hjärt-lungräddning - Översikt
Hjärtstopp är ett tillstånd som obehandlat alltid leder till döden, men där man i många fall med snabbt och effektivt ingripande kan rädda en person till livet.
Det finns många orsaker till hjärtstopp, såsom drunkning, kvävning eller svåra astmaattacker. Den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp hos vuxna är dock en underliggande hjärtsjukdom [1]. Risken för hjärtstopp är särskilt stor i samband med en hjärtinfarkt [1, 2].
Varje år drabbas ca 8500 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp [1]. Dessa personer är helt beroende av att någon i deras närhet omedelbart påbörjar hjärt-lungräddning (HLR) och snabbt ansluter en defibrillator.
Riktlinjer
Svenska rådet för hjärt-lungräddning publicerar riktlinjer för hjärt-lungräddning och första hjälpen var femte år. Nu gällande riktlinjer är från 2021.
Utbildning
De svenska utbildningsprogrammen för hjärt-lungräddning (HLR) och första hjälpen är baserade på internationella riktlinjer från European Resucitation Council (ERC) 2021 [2]. Programmen är anpassade för utbildning i stor skala med standardiserat innehåll och metodik. Alla HLR-rådets utbildningar består till stor del av praktisk träning. De utbildningsprogram som vänder sig till sjukvården är S-HLR vuxen, S-HLR barn, A-HLR vuxen samt A-HLR barn.
Svenska rådet för hjärt-lungräddning rekommenderar alla att årligen praktiskt träna hjärt-lungräddning, hur man använder en defibrillator samt åtgärder vid luftvägsstopp.
I Vårdhandbokens texter om HLR berörs utbildningarna för vårdpersonal, S-HLR vuxen (Vuxen-HLR för sjukvårdspersonal) samt S-HLR barn (Barn-HLR för sjukvårdspersonal). Dessa är grundutbildningar för all sjukvårdspersonal samt studenter på vårdutbildningar. Vårdhandbokens texter ersätter inte utbildning i dessa program utan ger en teoretisk översikt av behandlingen. För personer i ambulanssjukvård, på akutmottagningar, som ingår i en utryckande larmgrupp eller liknande rekommenderas även utbildning i avancerad hjärt-lungräddning. Mer information om utbildningar finns på HLR-rådets webbplats, se Relaterad information.
Kedjan som räddar liv
Bilden visar en serie åtgärder som ska utföras om en person drabbas av hjärtstopp. Möjligheten att överleva påverkas framför allt av hur snabbt de olika åtgärderna kan sättas in. Målsättningen är att minska tiden från inträffat hjärtstopp till påbörjad behandling.
Varningssignaler och tidigt larm för att förhindra hjärtstopp
Plötslig central bröstsmärta är en varningssignal som ska medföra omedelbar kontakt med larmcentralen via 112 för omhändertagande av ambulanssjukvården och vidare handläggning på sjukhus. Pågående försämring hos en patient på sjukhus kan stoppas i tid genom motsvarande kontakt med specialistteam på sjukhuset. Det är viktigt att ha ett system för kontroll av vitalparametrar för att i tid upptäcka försämring hos inneliggande patienter. Då kan behandling snabbt inledas för att förhoppningsvis förebygga att det går så långt som till ett hjärtstopp. Observera att en person med hjärtstopp ofta har onormal/agonal andning, denna person ska få tidig HLR. Kramper kan också vara ett tidigt tecken på hjärtstopp, även hos en patient med känd epilepsi.
Tidig HLR för att vinna tid
Genom tidigt insatt HLR kan andning och cirkulation hållas igång under en begränsad tid i väntan på en defibrillator. Om du upptäcker en person med hjärtstopp ska du starta HLR direkt. Du ska själv sköta både bröstkompressioner och inblåsningar innan flera personer kommer till din hjälp. På HLR-rådets webbplats finns filmer som beskriver hur hjärt-lungräddning utförs. Med tidig HLR ökar chansen att överleva med 2-3 gånger. För varje oanvänd minut som går minskar möjligheten att överleva med upp till 10%.
Tidig defibrillering för att starta hjärtat
Idag är det vanligt förekommande med halvautomatiska defibrillatorer hos räddningstjänst och polis och även ute i samhället. Om en strömstöt ges inom 3-5 minuter efter ett hjärtstopp kan överlevnaden vara så hög som 50 - 70 % vid bevittnade hjärtstopp.
Vård efter hjärtstopp för att bevara god livskvalitet
Viktiga åtgärder i ambulans och på sjukhus är att övervaka patientens tillstånd samt att diagnostisera och behandla orsaken till hjärtstoppet. Alla överlevare ska följas upp enligt "Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp", se Relaterad information.
Det är viktigt att veta att trots en optimal livräddande insats kommer inte alla att överleva. Den bakomliggande orsaken till hjärtstoppet kan vara allt för svår.