• Du har valt: Uppsala län

Att fastställa dödsfall

Enligt svensk lag om kriterier för bestämmande av människans död är en person död när hela hjärnans funktion oåterkalleligen upphört [61].

Fastställande av dödsfall där onaturlig död ska uteslutas, utförs av legitimerad läkare och kan göras med hjälp av indirekta eller direkta kriterier. Vid misstanke om onaturligt dödsfall där det kan finnas behov av rättsmedicinsk undersökning ska Polismyndigheten snarast informeras för att besluta om sådan undersökning är nödvändig [62].

Länk till Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan finns på sidan Relaterad information.

Indirekta kriterier

Indirekta kriterier är definierade kännetecken som visar på varaktigt hjärt- och andningsstillestånd vilket har orsakat total hjärninfarkt. Enligt Socialstyrelsens författningssamling ska fastställandet av en människas död med hjälp av indirekta kriterier göras genom en klinisk undersökning där samtliga följande kriterier ska vara uppfyllda:

  • ingen palpabel puls
  • inga hörbara hjärtljud vid auskultation
  • ingen spontanandning
  • ljusstela, ofta vidgade pupiller [62].

Direkta kriterier

En människas död kan också fastställas med stöd av direkta kriterier av läkare med specialistkompetens vid misstanke om total hjärninfarkt under pågående respiratorbehandling. Detta sker via två neurologiska undersökningar efter att reversibla orsaker till personens tillstånd kunnat uteslutas.

Vid akut hjärnskada eller efter genomförd hjärt-lungräddning bör lämplig observationstid beaktas inför undersökning [62,63]. Läkare kan fastställa dödsfall utan att på egen hand ha utfört den kliniska undersökningen om dödsfallet är förväntat relaterat till nedsatt hälsotillstånd eller svår obotbar sjukdom där överlevnad bedömts begränsad samt i de fall då kroppen visar tydliga tecken på död.

Medicinska insatser för att upprätthålla andning och hjärtverksamhet får inte pågå längre tid än 24 timmar efter fastställt dödsfall om inte synnerliga skäl föreligger. Synnerliga skäl kan vara väntan på transplantationsingrepp eller för att rädda livet på ett foster som bedöms livsdugligt [64].

Dödsbevis och dödsorsaksintyg

Fastställande av dödsfall, oavsett var personen avlider, ska göras utan dröjsmål och tidpunkt för dödens inträde får bestämmas utifrån uppgifter från vårdpersonal, närstående eller andra personer med kännedom om de aktuella omständigheterna [61,62].

Vid dödsfall ska dödsbevis, som är det formella intyget om att en person har avlidit, upprättas av läkare. Senast den första vardagen efter dödsfallet skickas dödsbeviset elektroniskt till Skatteverket. Därefter ska dödsorsaksintyg upprättas och översändas till Socialstyrelsen inom tre veckor [65]. Dödsbevis och dödsorsaksintyg kan upprättas av olika läkare [66] som dock inte får vara närstående till den avlidne, däribland inkluderas relation som make/maka, förälder, barn och syskon [67].

Länk till Skatteverket om registrering av dödsfall finns på sidan Relaterad information.

Mer om hur fastställande av dödsfall är reglerat i lagtext finns att läsa i Socialstyrelsens föreskrifter om kriterier för bestämmande av människans död [62,68].

Dödsbegrepp samt underlag för indirekta och direkta kriterier finns även beskrivna i Vårdhandbokens avsnitt Donation av organ och vävnader för transplantation.

Förväntade dödsfall

Vid förväntade dödsfall, där läkare kort tid innan dödsfallet undersökt personen och bedömt att denne befinner sig i livets slutskede och där skäl för rättsmedicinsk undersökning uteslutits, kan den kliniska undersökningen överlåtas till legitimerad sjuksköterska. När förväntat dödsfall inträffar förmedlas iakttagna kriterier samt tidpunkt för dödens inträde till läkare för fastställande av dödsfall samt upprättande av dödsbevis och dödsorsaksintyg [61,62,66].

För patienter i ordinärt och särskilt boende rekommenderas att närstående innan dödsfallet informeras om hur de bör agera när patienten avlidit såsom att kontakta tjänstgörande sjuksköterska eller annan vårdpersonal. I vissa fall kan närstående även behöva informeras om att kontakt med SOS Alarm genom telefonsamtal till 112 bör undvikas [35].

I Vårdhandbokens avsnitt om Omhändertagande av den avlidne finns mer information om omvårdnadsåtgärder och rutiner vid dödsfall.

Onaturliga och plötsliga oväntade dödsfall

Om det finns anledning att misstänka att dödsfallet orsakats av onaturlig orsak såsom olycka, självmord, mord, alkohol- eller narkotikamissbruk ska polis kontaktas för bedömning om en rättsmedicinsk undersökning ska genomföras [69].

Vid dödsfall där skäl för rättsmedicinsk undersökning föreligger enligt lagen om obduktion (SFS 1995:832, lagändring SFS 2014:760), ska läkaren som fastställt att döden inträtt, utan dröjsmål delge polismyndigheten om dödsfallet samt överlämna dödsbevis [70].

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan