Nefrostomi - Översikt
Urinvägarna består av njurar, njurbäcken, urinledare, urinblåsa och urinrör.
Njurarna har två huvuduppgifter, att avlägsna slaggprodukter ur blodet samt reglera salt- och vattenbalansen i kroppen. Det som inte går tillbaka till blodet utsöndrar njurarna i form av urin.
Urinen leds normalt via urinledarna (uretärerna), en från varje njure ner till urinblåsan. Varje dygn producerar njurarna 1-2 liter urin. Normalt rymmer urinblåsan cirka 4 deciliter urin.
Vid hinder i urinledaren kan detta efter en tid medföra att njurfunktionen försämras och upphör. Om hindret sitter i båda urinledarna uppträder urinförgiftning.
För att bevara njurens funktion måste urinen ledas ut genom en tunn kateter som läggs in i njurbäckenet och mynnar ut på huden strax nedanför revbenen, så kallad nefrostomi. Nefrostomi kallas ibland också för pyelostomi. Urinen samlas upp i en urinuppsamlingspåse som kopplas till katetern [1].
Indikationer
Nefrostomi kan användas
- i samband med operation, till exempel perkutan stenextraktion [3,4]
- för att tillfälligt avlasta njuren vid hinder i urinledaren, till exempel sten, tumör och ärrbildning [4,5]
- vid läkemedelsbehandling för att lösa upp njurstenar via nefrostomi. Även läkemedelsbehandling mot tumörer i övre urinvägarna förekommer. När behovet av nefrostomi har upphört avvecklas denna men i vissa fall behöver man ha kvar nefrostomin permanent [6-11].