Intermittent tömning, blåssköljning och instillation

Intermittent tömning med kateterventil brukar även kallas blåsträning.

Urinen lagras i urinblåsan som vid naturlig miktionscykel med blåsfyllnad och tömning. Det innebär att urinen töms vid kissnödighetskänsla eller på bestämda tider, ofta var 3:e till 4:e timme dagtid.

Fördelar med intermittent tömning är att en konstant nötning av katetertippen mot blåsväggen undviks och att urinblåsans storlek bibehålls bättre under kateterbehandlingen. Kateterventilen kan kopplas till urinuppsamlingspåse, exempelvis nattetid [34].

Intermittent tömning med kateterventil bör användas i första hand såvida orsaken till kateterbehandlingen inte är problem att lagra urin i urinblåsan, till exempel vid reflux med njurpåverkan, urinvägsinfektion eller hematuri. En förutsättning är att patient, vårdare eller närstående får instruktioner och kan hantera ventil och tömningsrutin.

Intermittent tömning med kateterventil kan bidra till att patienten upplever ett större oberoende.  Enligt in vitro studier kan intermittent tömning förlänga tiden tills katetern blir blockerad av konkrement [35].

Det finns inte stöd i forskningen för att intermittent tömning är nödvändigt innan kateterbehandling avslutas.

Tillvägagångssätt

Katetern kopplas till öppningsbar kateterventil, som byts enligt tillverkares anvisning. Om patienten inte kan hantera kateterventil används klämma eller propp. Observera att klämma inte får placeras över kuffkanal.

Tömning görs vid blåstömningsbehov eller vid maximalt 400 mL blåsfyllnad och med högst fyra timmars intervall.

Nattetid kan kateterventilen vidarekopplas i öppet läge till urinuppsamlingspåse.

Blåssköljning bör inte ingå som rutinmässig del av katetervården utan endast utföras om patienten har grumlig och tjockflytande urin, vid stopp i katetern eller vid hematuri.

Material

• Riklig mängd steril natriumklorid 9 mg/mL eller annan ordinerad steril vätska.
• Spolspruta eller färdigt spolset.
• Steril skål för den sterila spolvätskan.
• Rondskål/-ar för tömd vätska.
• Hygienunderlägg.
• Peang eller kateterklämma.

Tillvägagångssätt

1. Fyll en steril skål med steril natriumklorid 9 mg/mL och aspirera i spolsprutan.
2. Spruta försiktigt in 10-20 mL och kontrollera att sköljvätskan går att spola in och att den lätt rinner ut.
3. Fyll urinblåsan med 60-100 mL. Fyllnaden ska inte orsaka smärta.
4. Låt vätskan rinna ut alternativt aspirera cirka hälften, så att undertrycket inte orskar skador i blåsväggen.
5. Proceduren upprepas tills returvätskan är klar. Mängden spolvätska som behövs kan variera.
6. Observera så att ingen vätska blir stående kvar i urinblåsan, genom att mäta hur stor mängd som spolas in och rinner ut.

Vid återkommande konkrementbildning kan steril lösning med citronsyra bidra till att lösa upp de basiskt uppbyggda konkrementen [30]. Lösningen är en medicinteknisk produkt.

Tillvägagångssätt

• Låt 50-100 mL lösning rinna in i tom urinblåsa.
• Stäng av katetern.
• Lösningen  får verka i  5-10 minuter.
• Öppna katetern och låt vätskan rinna ut. 

Efter utvärdering av metoden kan den upprepas, vanligen en till två gånger per vecka.