• Du har valt: Uppsala län
Sekretess

Regler för hälso- och sjukvården och tandvården

Huvudregeln om sekretess innebär att uppgifter i den offentliga hälso- och sjukvården om en patients hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden inte får lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att patienten eller någon närstående lider men (25 kap 1§ offentlighets- och sekretesslagen, OSL).

Bestämmelserna i OSL gäller inte för enskild (privat) hälso- och sjukvårdsverksamhet. De regler om tystnadsplikt som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal i privat verksamhet finns i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Sekretessbrytande regler

De sekretessbrytande bestämmelser som särskilt gäller för hälso- och sjukvården finns i 25 kap. 11-14 §§ OSL.

I offentlighets- och sekretesslagen (kap 25, 11 § p. 2)  framgår att hälso- och sjukvårdssekretessen inte hindrar att uppgift lämnas från en myndighet (nämnd) som bedriver hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet till en annan sådan myndighet i samma region. Undantaget från sekretessen gör det möjligt för en region att fritt välja organisation utan hänsyn till att sekretess i princip råder mellan myndigheter. Av p.1 i samma paragraf framgår att motsvarande sekretesslättnad gäller för kommuner.

Av 25 kap. 11 § p. 3 framgår att hälso- och sjukvårdssekretessen inte hindrar att en uppgift lämnas till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 25 kap. 1 § OSL (hälso- och sjukvårdsverksamhet eller annan medicinsk verksamhet), socialtjänstverksamhet (26 kap. 1 § OSL), en enskild (privat) vårdgivare eller omsorgsgivare enligt det som föreskrivs i lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Bestämmelsen innebär att om villkoren för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation är uppfyllda, så får uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden utan föregående sekretessprövning göras tillgängliga för andra vård- och omsorgsgivare som deltar i systemet med sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Nödvändig vård och behandling

I OSL finns även ett antal sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör att uppgifter lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten om det är nödvändigt för att den enskilde ska få nödvändig vård och behandling eller annat stöd.

Enligt 25 kap. 12 § OSL hindrar sekretessen inte att en uppgift om en patient som inte fyllt 18 år, eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller närstående till patienten, lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att patienten ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga om att lämna uppgifter om en patient som vårdas med stöd av lagen  om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) eller närstående till denne, samt för uppgifter om en gravid kvinna eller närstående till henne, om det behövs för en nödvändig insats för det väntade barnet.

Om en patient på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretessen inte att en uppgift om hen lämnas ut från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller till en privat vårdgivare eller privat verksamhet inom socialtjänstens område. Detta gäller om uppgiften behövs för att hen ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd (se 25 kap. 13§ OSL).

Uppgiftsskyldighet

I patientsäkerhetslagen (6 kap. 15§) finns regler om när uppgiftsskyldighet föreligger och då sekretessen alltså bryts, som gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal oavsett om det är fråga om offentlig eller privat vård.

Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att lämna ut uppgifter som

  • gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av en domstol, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket
  • begärs av Säkerhetspolisen i ett enskilt fall och behövs i verksamhet för personskydd för
    - statschefen, tronföljaren, en annan medlem av kungahuset, en talman, en riksdagsledamot, statsministern, ett statsråd, en statssekreterare eller kabinettssekreteraren
    - en person vars personskydd Säkerhetspolisen ansvarar för i samband med statsbesök och liknande händelser
    - en person som Säkerhetspolisen i ett enskilt fall har beslutat om personskydd för
  • behövs för en rättsmedicinsk undersökning
  • Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet
  • behövs för prövning av ett ärende om att avskilja en studerande från högskoleutbildning eller polisprogrammet
  • behövs för prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation enligt taxitrafiklagen (2012:211).

Anmälningsplikt

Vid vissa tillfällen har hälso- och sjukvårdspersonal anmälningsplikt som medför att sekretessen inte gäller för just den uppgiften i det sammanhanget. Det gäller exempelvis

  • anmälningsskyldighet till socialnämnden när barn misstänks fara illa enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Det gäller även om det är barnets vårdnadshavare som är patient och personalen får kännedom om eller misstänker att barnet far illa.
  • anmälningsskyldighet för läkare till polismyndighet om en patient bedöms av medicinska skäl vara olämplig att inneha skjutvapen enligt 6 kap. 6 § vapenlagen (SFS 1996:67).

Ingripande av djurskyddsskäl (lex Maja)

Hälso- och sjukvårdspersonal som påträffar djur som far illa får utan hinder av sekretess under vissa förutsättningar lämna uppgift som är nödvändig för ett ingripande till länsstyrelsen eller polismyndigheten (se 10 kap. 20 a § OSL).

Förebyggande av brott i nära relation

Det framgår av offentlighets- och sekretesslagen (10 kap. 18 c §) att hälso- och sjukvården under vissa förutsättningar får lämna uppgift som rör en enskild eller en närstående till denne till polismyndigheten i syfte att förhindra att en person begår ett allvarligt brott mot en närstående som riskerar dennes liv och hälsa.

Syftet med den här sekretessbrytande regeln är att förebygga och förhindra att en person begår de allvarligaste vålds-, frids- och sexualbrotten mot en närstående. Några exempel på sådana brott är mord, dråp, grov misshandel och våldtäkt.

Åklagarmyndigheten, polismyndigheten och säkerhetspolisen

När det gäller misstanke om brott får hälso- och sjukvårdspersonal på eget initiativ anmäla vissa brott till åklagarmyndigheten, polismyndigheten och säkerhetspolisen (se 10 kap 21 och 23 §§ OSL). Det gäller exempelvis om brottet rör vålds- eller sexualbrott mot barn, eller om det lägsta förskrivna straffet för det misstänkta brottet är minst ett års fängelse, exempelvis rån, grov misshandel, våldtäkt eller grov kvinnofridskränkning.

I vissa fall är också personalen skyldig att besvara frågor från dessa myndigheter (6 kap 15§ patientsäkerhetslagen).

Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till polismyndighet eller annan myndighet som ska ingripa mot brott om uppgiften behövs för att förhindra eller avbryta ett pågående brott, till exempel rattfylleri.

Läs vidare i cirkulär 2006:40 från Sveriges Kommuner och Regioner.

Inre sekretess

Av 4 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355) framgår att den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient bara om han eller hon deltar direkt i vården av patienten eller annars behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Arbetsgivare och myndigheter bör helst skriftligen uppmärksamma all personal på detta.

Brott mot tystnadsplikten

Brott mot tystnadsplikten kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken (SFS 1962:700) ge böter eller fängelse i högst ett år.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan