Identifikation - Översikt

Fastställa identitet

Det är viktigt att fastställa varje vårdtagares identitet för att kunna garantera trygghet och säkerhet i alla kontakter med vårdgivare. Den som utför en medicinsk åtgärd är skyldig att varje gång förvissa sig om vårdtagarens identitet. Kontrollen ska ske mot en godkänd legitimationshandling. Att personens identitet inte går att fastställa innebär inte att patienten kan nekas nödvändig vård. Under pågående slutenvård räcker det med att vårdpersonalen förvissar sig om patientens identitet muntligt samt genom kontroll av ID-bandet.

Anledningen till kravet på identitetskontroll är att det förekommer patienter som när de anlitar hälso- och sjukvård använder annan persons identitet helt medvetet. Detta medför att en patientjournal eller annat vårddokumentationssystem kan komma att innehålla medicinska data om fel person. Det kan också innebära att väsentliga uppgifter kan komma att saknas om personen. Förutom att det strider mot patientdatalagen (SFS 2008:355, lagändring SFS 2023:167), förorsakar detta risk för att patient kan få fel vård och behandling. Det ökar också risken för att medicinska och andra komplikationer kan uppkomma för den enskilde och för den person som vederbörande uppger sig att vara. Falsk identitet uppges i första hand vid vård, undersökning eller behandling av sexuellt överförda sjukdomar, andra sjukdomar som anges i smittskyddslagen (SFS 2004:168, lagändring SFS 2022:1224), aborter och inom psykiatrin.

En person har endast rätt att vara anonym i vården i samband med provtagning för hiv, förutsatt att hen själv har begärt anonymitet. Rättigheten är alltså inte generell vid sådan provtagning. Vid ett positivt svar ska uppgifter om patienten föras in i patientjournalen under fullständigt personnummer och namn. Vårdtagare kan i vissa fall ha skyddade personuppgifter, de måste dock kunna identifiera sig när vården så kräver.

Identitetskontroll

Vid alla hälso- och sjukvårdsinrättningar eller motsvarande ska det finnas fastställda, säkra rutiner för identitetskontroll av patienter. Det är särskilt viktigt vid mer integritets- och sekretesskänslig vård att den identitet som patienten uppger verkligen är riktig. Om inte patienten redan är känd, ska identitetskontrollen ske genom att vederbörande får legitimera sig. Detta innebär dock inte att patienten annat än i undantagsfall måste kunna legitimera sig för att få vård. Vid steriliseringar där det finns vissa formella krav för att få åtgärden utförd, exempelvis att man är bosatt i Sverige, måste man veta säkert vem det är som är föremål för ingreppet. Detsamma gäller när man utfärdar vårdintyg eller intyg som patienten ska använda i något rättsligt sammanhang.

Genomförd identitetskontroll ska alltid dokumenteras. Kan patient inte legitimera sig ska det framgå av anteckning i journalen om identiteten är styrkt på annat sätt än genom identitetshandling eller om man är osäker på identiteten.

Utländska medborgare

EU-medborgare med uppehållsrätt i Sverige samt icke svensk medborgare eller nordisk medborgare med uppehållstillstånd i Sverige är vanligtvis folkbokförda och kan i allmänhet uppvisa godkänd identitetshandling. Det kan dock förekomma att en icke svensk medborgare som erhållit svenskt personnummer saknar godkänd identitetshandling. I sådana fall rekommenderas att vårdgivaren informerar personen om att denne har möjlighet att beställa ett personbevis hos Skatteverket. Personbeviset kan tas med tillsammans med hemlandspass eller främlingspass för att underlätta identitetskontrollen vid den första kontakten med vården.

Asylsökande och personer som vistas i landet utan tillstånd (papperslösa)

Vuxna asylsökande och personer som vistas i landet utan tillstånd (papperslösa) har under vissa förutsättningar tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård. Detta gäller vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning samt en hälsoundersökning. Asylsökande och papperslösa som inte fyllt 18 år har tillgång till vård på samma villkor som barn som är bosatta här.

För asylsökande utfärdas ett så kallat LMA-kort av Migrationsverket. LMA-kortet är inte ett ID-kort. Kortet visar att innehavaren är asylsökande under det namn som anges på kortet. LMA betyder lagen om mottagande av asylsökande.

Papperslösa kan inte bevisa att de saknar tillstånd att vistas i landet. Detta är normalt inte heller något som en vårdgivare kan kontrollera. Den vårdsökande måste inte legitimera sig men bör av patientsäkerhetsskäl uppge namn och födelsedatum.

Läs mer om vilken vård som en region ska erbjuda asylsökande och papperslösa på Socialstyrelsens webbplats. Länk finns på sidan Referenser och regelverk.

Godkända identitetshandlingar

För godkända identitetshandlingar, se Skatteverkets och Polismyndighetens webbplatser. Länkar finns på sidan Referenser och regelverk.