Förutsättningar för delegering

Det är vårdgivarens ansvar att se till att det finns personal med rätt kompetens. En verksamhets organisation och arbetsplanering ska aldrig bygga på att delegering måste äga rum. Delegering får endast ske när det är förenligt med god och säker vård. En vårdgivare kan inte kräva att någon ska delegera en medicinsk arbetsuppgift och inte heller tvinga någon att ta emot en delegering.

Vad kan delegeras?

För att det inom inom hälso- och sjukvården ska vara fråga om delegering måste överlåtelsen gälla medicinska arbetsuppgifter. En sådan arbetsuppgift kan innebära undersökning, diagnostik, vård, behandling och förebyggande vård som har ett direkt eller indirekt samband med patientarbete. Delegering innebär överlåtelse av en medicinsk arbetsuppgift från någon som är formellt och reellt kompetent till någon som saknar formell men har reell kompetens för uppgiften.

Den arbetsuppgift som ska delegeras måste vara klart definierad och inte förbehållen någon speciell yrkeskategori. Delegeringsbeslut är personliga och ska ange en namngiven person till vilken uppgiften delegeras och inte till en viss yrkesgrupp. Delegeringen får inte delegeras vidare. Verksamhetschefen, eller inom kommunal vård, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS), bär det yttersta ansvaret för att delegeringar sker på ett säkert och korrekt sätt.

Exempel på arbetsuppgift som kan delegeras är läkemedelshantering, det vill säga iordningställa, administrera och överlämna läkemedel, utifrån de förutsättningar som gäller inom respektive kompetensområde (HSLF-FS 2017:37).

Vad kan inte delegeras?

Vissa arbetsuppgifter är särskilt reglerade och får bara utföras av vissa yrkesgrupper och kan aldrig delegeras till någon annan, exempelvis

• ordination av läkemedel
• fastställande av dödsfall
• ordination av vaccination för barn.

Formell kompetens

Den som delegerar ska ha behörighet i form av formell kompetens. Legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården, eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt särskild examensbeskrivning, ger formell kompetens. Utöver sådan formell behörighet kan formell kompetens för vissa arbetsuppgifter förvärvas genom fastställd specialistutbildning eller särskilda kurser inom yrket. Den som är legitimerad ansvarar själv för att bedöma sin egen kompetens att utföra vårduppgiften och därmed också sina förutsättningar att delegera uppgifter till någon annan. Den som delegerar ansvarar personligen för att den som fått delegeringen har förutsättningar och kompetens att klara vårduppgiften.

Reell kompetens

Genom praktisk yrkeserfarenhet eller utbildning kan en person få reell kompetens för en specifik arbetsuppgift. Den som tar emot en delegering ansvarar personligen för att arbetsuppgiften utförs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vissa arbetsuppgifter måste inte delegeras eftersom de i lagstiftningen inte är särskilt reglerade för en viss yrkesgrupp. Det är den enskildes kompetens för uppgiften som är avgörande tillsammans med de krav på ansvar och kvalitet som finns inom hälso- och sjukvården. Det är alltid verksamhetschefen eller MAS/MAR som har det övergripande ansvaret och är den som avgör vem som får göra vad baserat på kompetens. Delegerad personal kan inte självständigt hantera läkemedel enligt generella direktiv. Det krävs att legitimerad personal gjort behovsbedömning först. Undantag är att ambulanspersonal kan ge medicinsk oxygen.