Städning, rengöring - Översikt
God hygienisk standard är en del av god kvalitet i vård och omsorg vilket anges som ett specificerat krav i hälso- och sjukvårdslagen. Städning minskar mängden smuts och mikroorganismer i miljön och är tillsammans med basala hygienrutiner och punktdesinfektion grundläggande för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Att vårdlokaler upplevs som rena bidrar till ett positivt helhetsintryck och medverkar till god vård- och arbetsmiljö. Städning minskar dessutom slitage på lokaler och inventarier samt olika föroreningar som kan påverka luftkvaliteten. Texten är i första hand anpassad för hälso- och sjukvård men är tillämpbar även inom omsorgsverksamhet och ordinärt boende där utökade lokala anvisningar kan behövas.
Städfrekvens bestäms utifrån vilken vård som bedrivs, nedsmutsningsgrad och lokala anvisningar. Den regelbundna städningen kan kräva komplettering med desinfektionsmedel. Vid särskilda tillfällen krävs metoder som även innebär användning av desinfektionsmedel enligt lokal anvisning.
All städning kräver utbildning i städteknik och basala hygienrutiner för såväl lokalvårdare som service-, vård- och omsorgspersonal.
Städning i inomhusmiljö underlättas genom att:
- Utemiljöer och entréer utformas så att inte onödig smuts dras in i lokalerna.
- Möbler och övrig inredning har släta ytor och avtorkningsbara material.
- Dammsamlande inredning och möblering undviks.
- Ytor hålls fria från överflödigt material och utrustning.
- Ytor och inventarier underhålls och repareras alternativt byts vid behov.
- Ventilationen fungerar och underhålls.
| Begrepp | Definition |
|---|---|
| Akutstädning | Städåtgärd som inte kan uppskjutas till nästa städtillfälle utan måste utföras omedelbart. |
| ATP | Adenosintrifosfat, ämne med högt energiinnehåll som finns i levande celler/organiskt material; används i denna text som mått på organiska föroreningar/biologiskt material. |
| Desinfektion | Process med kemiska medel som minskar antalet mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för överföring av smitta. |
| Engångsduk | Duk tillverkad av konstfiber och/eller papper avsedd för engångsbruk. |
| Diarré | Ökat antal lösa avföringar (fler än tre/dygn). |
| Hygienklasser | Baseras på riskbedömning avseende lokaler där patienter vårdas, undersöks och/eller behandlas samt övriga lokaler som behövs för vårdverksamhet. |
| Isolering | Att skilja en patient från andra patienter i syfte att hindra smittspridning. |
| Kritiska punkter | Patientnära ytor eller andra ytor som används eller vidrörs frekvent och kan utgöra risk för smittspridning. |
| Kroppsvätskor | Till exempel blod, avföring och sekret. |
| Lokalvårdare | Personal anställd i lokalvårdsorganisation som utför regelbunden städning. |
| Patientnära ytor | Inredning, inventarier och utrustning vid patientplatsen, till exempel säng/brits, sängbord, lampa, vårdpanel. |
| Punktdesinfektion | Spill av smittsamt material och/eller kroppsvätskor torkas upp direkt med ytdesinfektionsmedel innehållande tensid. |
| Punktstädning | Spill av till exempel mat eller kaffe torkas upp direkt med vatten och eventuellt rengöringsmedel. |
| Regelbunden städning | Städning som utförs regelbundet med städinstruktion som grund. Utförs av lokalvårdare inom lokalvårdsorganisation. |
| Rengöring | Metod där ytor mekaniskt bearbetas för att ta bort smuts, damm och andra orenheter så att ytorna blir synligt rena. |
| Riskfaktorer | Faktorer eller tillstånd hos patient/vårdtagare som innebär en ökad risk för smittspridning och vårdrelaterad infektion, till exempel diarré, vätskande sår, luftvägssymtom och kognitiv nedsättning. |
| Servicepersonal | Personal som utför vårdnära service, såsom daglig patientnära städning, förrådshantering med mera. |
| Slutstädning | Städning i samband med att en patient/vårdtagare skrivs ut, byter vårdplats eller bedöms som smittfri efter exempelvis tarmsmitta. |
| Städning | Rengöring, materialvård, avlägsnande av avfall med mera. Städning kan ske med olika intervall och omfattning. |
| Tagställe | Ytor som patienter och personal ofta berör med händerna. |
|
Tensid |
Ämne som minskar ytspänning och därmed lösgör smuts. Ingår bland annat i rengöringsmedel och ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. |
| Vårdpersonal | Personal anställd för att utföra vård och behandling eller omsorg. Vårdnära städning och rengöring kan ingå i arbetsuppgiften. |
|
Ytdesinfektion |
Medel avsett för desinfektion av ytor i lokaler, på medicinteknisk utrustning och inredning med mera. |