Rengöring och desinfektion av operationsrum

Rengöring och desinfektion av operationsrum ska utföras med en korrekt metod för att förhindra smittspridning och för att säkra livslängd och funktion av teknisk utrustning i det specialutformade rummet.

Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt fungerar i normalfall vid rengöring av operationsrummet. Alternativt annat likvärdigt desinfektionsmedel som har effekt mot både bakterier och virus och som klarar provning enligt SS-EN 14476:2013 på engångsduk. 

Vid större spill eller intorkade föroreningar av kroppsvätskor och för omhändertagande av stora mängder blod samt hantering av risktvätt och riskavfall, se lokala anvisningar.

Observera att sprejning av desinfektionsmedel med sprejflaska ska undvikas på grund av att det kan ge otillräcklig täckning av ytan och att det kan medföra risk för inandning.

Innan rengöring och desinfektion påbörjas i ett operationsrum ska rummet vara tömt på material och utrustning som inte är rumsbunden och som använts vid föregående operation. Rengöring av operationsrum genomförs alltid med stängda dörrar för att säkerställa att borttransport av luftburna kontaminationer av ventilationssystemets funktion sker.

Innan dagens första operation

Horisontella ytor och operationslampor, samt all annan utrustning som tas in i operationsrummet torkas med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt.

Mellan varje operation

Blod och kroppsvätskor tas bort med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Horisontella ytor, operationslampor och annan hängande apparatur och andra inventarier, alla handtag och tagytor desinfekteras. Golvet kring operationsbordet rengörs med rengöringsmedel och vatten.

Efter dagens sista operation, eller minst en gång per dygn

All utrustning och apparatur rengörs med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Hela golvytan rengörs med rengöringsmedel och vatten.

Storrengöring av operationsrum och uppdukningsrum, med rengöring av golv, väggar och tak, samt ventilationsdon, bör göras 1-2 gånger/år.

Se lokala anvisningar vid större spill eller intorkade föroreningar av kroppsvätskor och för omhändertagande av stora mängder blod samt hantering av risktvätt och riskavfall.

Punktdesinfektera ytor med spill eller stänk av organiskt material med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alternativt rengörande effekt. Punktdesinfektion bör ske direkt eller i så nära anslutning till spillet som möjligt. Rengör metodiskt från rent till smutsigt (oftast är det uppifrån och nedåt). Använd rengöringsduk avsedd för ändamålet.

1. Torka operationslampan och takhängd apparatur.
2. Torka därefter uppdukningsbord, operationsbädd med madrass och tillbehör samt övrig använd flergångsutrustning med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alternativt rengörande effekt.
3. Torka därefter sist golvet.

Operationsrummet kan tas i bruk omedelbart efter denna rengöring.

Uppreningstid

När operationsrum och uppdukningsrum rengörs ska uppreningstiden tas i beaktande. Med uppreningstid menas tiden för att koncentrationen av antalet partiklar ska reduceras i ett förhållande 100:1. Uppreningstiden bestäms av luftomsättningen, ju fler luftomsättningar per timme desto kortare uppreningstid. Svensk standard (SIS-TS 39:2015) rekommenderar att uppreningstiden är högst 20 minuter.

Vid en luftomsättning om 20 omsättningar/timme blir uppreningstiden knappt 15 minuter. För att partiklarna ska kunna reduceras vid omblandande ventilation ska dörrarna vara stängda och inga ytterligare föroreningar tillföras till operationsrummet. Innan rengöring av operationssalen påbörjas ska således patienten ha förts ut från operationsrummet, liksom kirurgisk utrustning och avfall. Först då tillförs inga ytterligare föroreningar och dörrarna kan hållas stängda.