Postoperativ överlämning och hantering av operationsförband

Kontrollera patientens status och välbefinnande samt hela hudkostymen, förband, sårdränage och eventuella andra dränage (samt att de är märkta) innan ansvaret för patientens omvårdnad överlämnas till nästa omvårdnadsansvariga sjuksköterska i vårdkedjan.

Den postoperativa vården skiljer sig mellan olika sjukhus och enheter, och den postoperativa övervakningen kan också skilja sig åt i sitt innehåll, hur ofta kontroller görs och hur länge patienten övervakas, beroende på typ av ingrepp och beroende på patientens hälsotillstånd. 

Se lokala anvisningar för riktlinjer kring postoperativ övervakning.

Vid överlämnandet rapporterar både operations- och anestesisjuksköterskan om sina respektive utförda vårdhandlingar och om fortsatt omvårdnad för patienten. I detta sammanhang kan SBAR stå för:

S - Situation
Patientens namn, personnummer, operationsrummets benämning, typ av ingrepp, anestesimetod, premedicinering.

B - Bakgrund
Tidigare sjukdom av betydelse, patientens positionering under ingreppet, kortfattad redogörelse av operations- /anestesiberättelse och dess betydelse för postoperativ vård. Eventuell allergi och/eller smitta.

A - Aktuellt tillstånd

• Dränage
• KAD/urinproduktion/blåsstatus
• Suturer
• Förband
• Specifika kontroller som har betydelse för operationsingreppet (exempelvis rörlighet av fingrar och tår)
• Högläge efter operation som har betydelse för ingreppets utgång
• Luftväg
• Andning
• Cirkulation
• Medvetandegrad/smärta
• Temperatur
• PVK/CVK
• Smärtkateter
• Välbefinnande

R - Rekommendation

Operationssjuksköterskan och anestesisjuksköterskan ordinerar på vilket sätt patientens tillstånd ska övervakas och vilka kontroller som ska göras samt med vilket  intervall. Speciellt viktigt är att betona om det är kontroller som ligger utanför lokala riktlinjer för postoperativ vård. Rapporteringen avslutas med att söka bekräftelse på kommunikationen genom att fråga om övriga frågor finns samt genom frågan: Är vi överens?

Operationsförband

Aseptisk teknik ska alltid tillämpas vid förbandsbyten. Operationssnitt ska hållas torra och rena under sårläkningsprocessen.

Det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens hur länge förbandet som appliceras sterilt efter operationen ska sitta, och när patienten kan duscha efteråt utan att riskera postoperativ sårinfektion. Det finns dock en generellt accepterad klinisk praxis att täcka operationssåret med lämpligt förband åtminstone de första 48 timmarna. Under de första 48 timmarna förseglas de flesta operationssår genom kroppseget fibrin och epitelialisering, för större sår kan dock detta ta längre tid. Processer som stör fibrinbildningen kan förlänga sårläkningen och ska undvikas. Sterilt förband som täcker suturrand/metallclips och har applicerats på operationsavdelningen ska därför inte tas bort de första 48 timmarna efter operationen, om det inte finns tecken på sårruptur, infektion eller blödning.

Patienten kan duscha ett dygn efter operationen men förbandet bör då täckas ifall det inte är vätsketätt. Om förbandet blir blött, såret har vätskat sig eller blött igenom, så är barriären bruten och förbandet ska tas bort, såret rengöras och nytt sterilt förband appliceras med aseptisk teknik. Detta tillvägagångssätt ska användas åtminstone de första 48 timmarna efter ingreppet.

Sårdränage

Sårdränage appliceras i slutet av operationen och används för att förhindra att luft eller vätska som exempelvis blod, serös vätska och pus ackumuleras i operationssåret.

Slutna sårdränage anläggs ofta via en egen incision, separerad från operationssåret. Sådana dränageincisioner bör ha ett separat förband, så att operationssår och dränage kan hanteras var för sig utan att sårläkningen störs. Förband för dränage hanteras i övrigt enligt beskrivning ovan.