Transfusion av blodkomponenter - Översikt

Blodkomponenter framställs vid blodcentraler ur helblod från friska blodgivare eller direkt från givare via aferesteknik. Aferesteknik innebär att blodet delas upp i sina beståndsdelar genom centrifugeringsteknik under pågående tappning. Patienten undersöks för blodgruppsserologisk bestämning före transfusionen.

Behovet av transfusion av olika blodkomponenter kan bero på till exempel försämrad benmärgsproduktion vid sjukdom eller tumörbehandling, eller på stora blodförluster exempelvis vid trauma och kirurgi.

Läkarordination

Transfusion sker efter ordination av läkare. Ordinationen ska vara dokumenterad i patientens journal. Transfusioner ska ske på klara medicinska indikationer med tanke på de potentiella infektiösa och immunologiska risker det innebär för mottagaren.

Ibland kan läkaren ordinera att blodkomponenten ska vara leukocytreducerad och/eller bestrålad. Vid massiva transfusioner eller när patienten har starka köldantikroppar används blodvärmare.

Läkare ska göra riskbedömning för transfusioner i hemmet.

Behörigheter med mera

Det är verksamhetschefen som beslutar om vilken kompetens och erfarenhet som krävs för transfusion och hantering av blodenheter. Verksamhetschefen beslutar också vem som ska ansvara för dokumentering, rapportering och utredning. En läkare eller sjuksköterska ska ha ansvaret för en transfusion. 

Prov för transfusionsmedicinsk laboratorieundersökning så som blodgruppering, BAS-test och MG-test får tas av hälso- och sjukvårdspersonal med rätt utbildning och som bedöms vara kompetent för uppgiften.  

I Vårdhandboken finns separat kapitel om delegering och ansvar.

Blodkomponenter kan ges via intravenösa infarter, till exempel perifer venkateter PVK, central venkateter CVK och subkutan venport.

Vårdgivaren som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamheten ska se till att sjukvårdsinrättningen beställer blodkomponenter från en blodcentral som har Socialstyrelsens tillstånd att bedriva blodverksamhet.

Riktade transfusioner

I undantagsfall ges riktade transfusioner, det vill säga att blodkomponenter från en givare ges till en förutbestämd mottagare. Mottagaren kan också ha eget blod lagrat för så kallad autolog transfusion.

Blodkomponenter för transfusion

De blodkomponenter som kommer att beröras i detta avsnitt är erytrocytkoncentrat, flytande plasma, färskfryst plasma och trombocytkoncentrat. Alla blodkomponenter för transfusion finns inte tillgängliga på alla blodcentraler.

• Erytrocytkoncentrat består av röda blodkroppar som slammats upp i särskild näringslösning, så kallad SAGM, för att klara lagring bättre.
• Flytande plasma består av samtliga plasmaproteiner och koagulationshämmare men har en något minskad halt av labila koagulationsfaktorer.
• Färskfryst plasma (FFP) består av samtliga plasmaproteiner och koagulationshämmare men med en högre halt av labila koagulationsfaktorer inklusive Faktor V och Faktor VIII. Andra produktnamn kan komma ifråga för likvärdig produkt.
• Trombocytkoncentrat består av trombocyter som slammats upp i plasma eller särskild näringslösning.