Cytostatika, cytotoxiska läkemedel - Översikt

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel används vid behandling av tumörsjukdomar och för att dämpa immunreaktioner vid till exempel transplantationer eller vid olika former av autoimmuna sjukdomar, som exempelvis reumatoid artrit och psoriasis. Behandlingen kan vara fysiskt och psykiskt ansträngande för patienten och ger i de flesta fall biverkningar av varierande grad, beroende på vilka preparat som ingår i behandlingen. Information om preparat och biverkningar finns i Fass och i Nationella regimbiblioteket. Läs mer på sidan Relaterad information.

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel har en generellt hämmande effekt på cellernas tillväxt och kan på grund av sina toxikologiska egenskaper orsaka bestående skador. Det gäller substanser som är eller misstänks vara carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska. Dessa läkemedel är genom direkt hudkontakt eller via inandning starkt irriterande ämnen och kan därför ha en lokal effekt på hud och slemhinnor.

När det finns risk för exponering av dessa läkemedel ska arbetet planeras, ordnas och följas upp så att risk för ohälsa inte uppstår. Skyddsinformation finns på Fass för vårdpersonal under specifikt läkemedel, tryck på knappen ”Skyddsinfo”.  Länk finns på sidan Referenser och regelverk [1]. Observera att inte alla läkemedel har en skyddsinformationstext. Vid behov av skyddsinfo för dessa preparat, kontakta specifikt läkemedelsföretag.

Cytostatikagodkänd skyddsutrustning

Det är viktigt att kraven på den personliga skyddsutrustningen vid hantering av cytotoxiska läkemedel är uppfyllda. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns tillgång till rätt sorts skyddsutrustning. Skyddskläderna ska ge ett skydd mot de kemikalier (cytostatika) som hanteras. Vilken typ av ämne skyddskläderna skyddar mot ska framgå av den bruksanvisning som ska följa med skyddskläderna.

Kemskyddskläder är personlig skyddsutrustning och därför gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) vid hantering av cytostatika. Det innebär att de skyddskläder som används ska vara CE-märkta samt ha en medföljande bruksanvisning på svenska. Skyddskläderna ska också vara märkta med piktogramsymbol för skydd mot kemikalier.

Nedanstående bild visar ett piktogram som förekommer på skyddsutrustning som skyddar mot tre eller flera kemikalietyper cytostatika.

Nedan följer en detaljerad beskrivning av godkänd skyddsutrustningen vid hantering av cytotoxiska läkemedel:

• Skyddshandskar typ B: Testade enligt EN ISO 374 krav för penetreringsmotstånd.
• Kemskyddshandskar som har en genombrottstid på minst 30 minuter för tre eller flera kemikalietyper.
• Skyddsrock kategori 3: Enligt (EU) 2016/425 kategoriseras personlig skyddsutrustning till kategori 1, 2 och 3 beroende på risknivå.
• Glasögon/visir vid risk för stänk.
• Andningsskydd FFP3: FFP står för Filtering Facepiece Particle (filtrerande ansiktsmask). Siffran 1 till 3 beskriver skyddsnivån för andningsmasken. Skyddar mot små luftburna föroreningar såsom damm och aerosoler.

När det gäller handskar kan verksamheten bedöma att dubbla handskar kan behövas i vissa arbetsmoment.

Efter riskbedömning upprättas lokal rutin för användning av dubbla handskar.

För att uppnå bra skydd bör skyddshandskarna bytas efter 30 minuter. Skyddshandskarna ska också bytas omedelbart om de punkteras, eller vid spill av läkemedelssubstans på handskarna. Vid användning av dubbla handskar, ska även den inre handsken bytas om den yttre blir kontaminerad eller går sönder.

Föreskrifter om hantering

På grund av potentiella arbetsmiljörisker vid hantering av ovanstående läkemedel har Arbetsmiljöverket utfärdat "Föreskrifter om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt" (AFS 2005:5). De särskilt farliga läkemedlen tillhör ATC-grupp L01, men exempel på dessa läkemedel kan även finnas inom gruppen J05. Detta gäller både registrerade läkemedel och licenspreparat.

I föreskrifterna (AFS 2005:5) har senare tillkommit en ändring (AFS 2009:6). Där anger §1 att monoklonala antikroppar inte ska hanteras som särskilt farliga läkemedel om en riskbedömning visar att hanteringen inte medför någon allvarlig hälsorisk genom cytotoxisk verkan. I dessa fall får de hanteras som läkemedel med risk för uppkomst av överkänslighet (AFS 2005:5).

Syftet med föreskrifterna är att ge information till den personal som hanterar dessa läkemedel om hur man ska skydda sig för att undvika hälsorisker. Det är viktigt att all personal som hanterar cytostatika följer gällande föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen del och för sin omgivning.