Närstående, information och avsked

Avskedet

De närstående kan ta farväl av den avlidne i hemmet, i vårdrummet eller på annan plats eller i samband med begravningsceremonin. Både när en patient vårdas i livets slutskede eller när en person ska tas om hand efter dödsfallet, kan det uppstå frågor utifrån religiösa och kulturella aspekter. Personen kan själv ha uppgett önskemål om vad som är viktigt i livets slut och detta ska vara dokumenterat. Finns ingen sådan uppgift kan man fråga närstående om vad som de anser är viktigt i omhändertagandet av den avlidne.

Närstående tar avsked på olika sätt och behöver olika lång tid för att ta farväl. En del närstående önskar lämna personliga saker som ska medfölja i kistan, till exempel en teckning eller en blomma. För andra närstående räcker det med att få besked om att dödsfallet har inträffat. Vid dödsfallet är det av stor vikt att vårdpersonal finns tillgänglig om närstående har behov av stöd.

När ett barn vill ta avsked av en avliden måste en förälder eller vårdnadshavare vara med och innan ha informerat barnet om vad det kan förvänta sig.
Önskar förälder eller vårdnadshavare stöd i hur man pratar med barn kan vårdpersonal vara behjälpliga.

Behövs det så kan den avlidne vara kvar i vårdrummet i något dygn före transporten till bårhuset, vilket anges i lokala anvisningar. I hemmet kan den döde stanna flera dygn om det är praktiskt möjligt.

När någon avlidit påbörjas en sorgeprocess för de efterlevande. Sorgeprocessen påverkas både av vilken relation de haft till den avlidne, vad dödsfallet innebär emotionellt och i det praktiska och sociala livet. Stöd till närstående i en sorgeprocess ges till största delen av det egna nätverket men de sörjande kan i vissa fall behöva stöd från professionell personal.

Alla enheter som vårdat en person i livets slutskede bör ha en rutin för stöd till närstående, oavsett om döden sker i hemmet eller på institution. Hur det stödet ser ut kan vara olika beroende på enhetens möjligheter. Frågor om sjukdomen och dödsfallet kan finnas kvar hos de närstående och information som reder ut oklarheter är en del i en sorgeprocess.

Det finns olika former av stöd till närstående som kan erbjudas från den enhet där den avlidne tidigare vårdats. Dokumentera vilket stöd som givits till de närstående enligt verksamhetens gällande rutin.

Exempel på stöd kan vara:

• efterlevandesamtal
• skicka kondoleanskort
• lämna en broschyr om sorg
• lämna en skrift med praktiska råd och telefonnummer om begravning med mera
• efterlevandestöd.

Efterlevandesamtal

Ett efterlevandesamtal är ett samtal mellan vård- och omsorgspersonal och den dödes närstående en tid efter dödsfallet. Alla närstående behöver inte ha ett efterlevandesamtal. Men att erbjudas det uppfattas som ett stöd i sig. Sex till åtta veckor efter dödsfallet brukar vara en bra tidpunkt för ett efterlevandesamtal även om det kan finnas individuella skillnader och samtalet kan behöva tidigareläggas eller skjutas framåt i tiden.

Finns det minderåriga barn som deltar i samtalet är det viktigt att man använder ett språk som barnet kan förstå utifrån sin ålder och mognadsgrad. Svenska palliativregistret har ett dokument med vägledning om efterlevandesamtal, länk till detta finns under Relaterad information.

Efterlevandestöd

Efterlevandestöd är en aktiv hjälp i sorgeprocessen och har den närstående behov av det stödet kan enheten ha rutiner för att erbjuda efterlevandestöd. Efterlevandestöd ska ges av den som har specifik kompetens inom området, till exempel kurator, psykolog, andlig företrädare eller hänvisning till en sorgegrupp.