Påverkansfaktorer för munhälsa

Muntorrhet

Muntorrhet innebär både en upplevd torrhetskänsla i munnen och minskad salivproduktion. Dessa fenomen hänger dock inte alltid ihop. Därför bör tecken på muntorrhet utredas för att hitta orsaker och kunna rekommendera rätt åtgärder. Den vanligaste orsaken är medicinering. Men även munandning kan ge besvär, särskilt nattetid. Muntorrhet kan minska aptiten, ge tugg- och sväljningsbesvär samt försämra munnens förmåga till självrengöring (oral clearence).

Sjukdomar

Sjögrens syndrom är ett exempel på sjukdom som orsakar muntorrhet. Vissa andra kroniska sjukdomstillstånd som till exempel reumatoid artrit och diabetes kan också påverka salivproduktionen och munhälsan.

Strålbehandling

Minskad salivsekretion är en vanlig följd av strålbehandling, i synnerhet vid strålning mot huvud, nacke och hals samt helkroppsbestrålning. Hos barn påverkas dessutom salivkörteltillväxten av helkroppsbestrålning.

Sjukdom och läkemedelsbehandlingar

Forskningsresultat visar att kombinationen av sjukdom och läkemedelsbehandling ökar risken för minskad salivproduktion [5].

Läkemedelsbiverkningar

Muntorrhet är den tredje vanligaste läkemedelsbiverkan [6]. Läkemedel med rent antikolinerg effekt, som  tri- och tetracykliska antidepressiva läkemedel har, liksom diuretika, en negativ inverkan på salivmängden. Antalet läkemedel [6] är den enskilda faktor som har störst betydelse både för upplevelsen av muntorrhet och för mängden producerad saliv. Ju fler läkemedel, desto större är risken för muntorrhet.

Karies

Många äldre drabbas av karies, speciellt de äldre som har en eller flera sjukdomar. Orsaken är bland annat muntorrhet, vilket minskar munhålans försvar mot bakterieangrepp och karies. Försämrad oral motorik, framför allt i kombination med muntorrhet, ger förlängd oral clearence, det vill säga längre sockertid i munhålan och en ökad risk för kariesangrepp. När de fysiska, sociala och psykologiska förhållandena i livet ändras finns det risk att matvanorna blir sämre och det ger ofta en stor påverkan på kariesaktiviteten. Kolhydratrik, lättuggad mat är ofta av en sådan konsistens att den lätt fastnar i munhålan.

Tandlossning

Tandlossning (parodontit) är en inflammatorisk sjukdom som ofta är kronisk. Det syns inte alltid vid en inspektion men kan ofta kännas igen på sin karaktäristiska odör. Uppemot 60 procent av befolkningen över 60 år visar tecken på tandlossning och hos 10-20 procent av dessa utvecklas tandlossningen till en avancerad form [7]. Tandlossning är en multifaktoriell sjukdom där allt fler belägg har hittats för samband med andra sjukdomar som diabetes, stroke, hjärtinfarkt och pneumoni. Flera faktorer kan påverka tandlossningen såsom genetiska faktorer, övriga inflammatoriska tillstånd samt sociala faktorer som stress och tobaksbruk.

Infektionsbelastningen vid en avancerad tandlossning kan vara betydande och behandlingen av tillståndet syftar till att minska antalet infektioner via mekanisk rengöring med hjälp från tandvårdspersonal. I sällsynta fall kan antibiotikabehandling behövas.