Blodtrycksmätning, manuell - Översikt
I Sverige har ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen högt blodtryck vilket ökar risken för allvarliga följdsjukdomar som till exempel stroke och hjärtinfarkt om inte det höga blodtrycket upptäcks och behandlas. Blodtrycksmätning utgör därför en viktig del av hälsokontroller hos vuxna [1].
Blodtrycket är det cirkulerande blodets tryck mot kärlväggarna i artärerna och bestäms av hjärtminutvolymen samt graden av perifert motstånd i blodbanan. Det systoliska blodtrycket är det högsta trycket som uppstår i de centrala kärlen när hjärtat drar sig samman och blodet pumpas ut från den vänstra hjärthalvan. När hjärtat vilar och fylls med blod, mellan varje hjärtsammandragning, är trycket som lägst och det benämns som det diastoliska blodtrycket [2,3].
För att tillgodose behovet av cirkulerande blod till kroppens alla organ måste blodtrycket i de stora artärerna hållas på en jämn nivå. Regleringen av blodtrycket sker genom en samverkan av flera olika system i kroppen: det autonoma nervsystemet, olika hormonsystem samt autoregulationen lokalt i kärlväggarna [2].
Optimalt systoliskt blodtryck hos en vuxen person är under 120 mmHg och diastoliskt tryck under 80 mmHg. Vid blodtryck högre än eller lika med 140/90 mmHg vid 2-3 olika mättillfällen på mottagning kan diagnosen hypertoni ställas [4].
Blodtrycksvärdet varierar över dygnet. Det är lägst på natten, blir högre under morgontimmarna och dagtid för att sedan sjunka på kvällen igen [4]. Tidpunkten för mätningen har därför betydelse för det uppmätta värdet [3].
Det finns flera sätt att mäta blodtrycket:
- invasivt
- manuellt (palpatoriskt och auskultatoriskt)
- automatiskt.
Blodtrycket mäts oftast i armarna men ibland även i benen. I detta avsnitt beskrivs framför allt den manuella metoden och endast blodtrycksmätning i armen. Automatisk blodtrycksmätning beskrivs i avsnitten om andra mätmetoder och hemblodtrycksmätning.
Vid besök på vårdcentraler eller mottagningar kontrolleras ofta blodtrycket för att diagnostisera eller följa upp ett högt blodtrycksvärde samt eventuellt utvärdera effekten av insatt behandling. För att få jämförbara värden vid återkommande blodtrycksmätningar bör mättillfället standardiseras så långt det går och blodtrycket mätas i sittande. Som alternativ eller komplement till upprepade mätningar på mottagning kan hemblodtrycksmätning (HBTM) eller ambulatorisk blodtrycksmätning (ABTM) användas. Dessa metoder ger ytterligare information om patientens blodtryck i vardagsmiljö samt förändringar över dygnet vilket är av prognostiskt värde [5].
Inom akutsjukvården är det oftast en akut förändring i patientens tillstånd med antingen ett lågt eller sjunkande blodtryck eller ett akut högt blodtryck som behöver identifieras. Små skillnader är därför av mindre betydelse och blodtrycksmätningen kan då utföras såväl sittande som liggande utifrån vad som är mest praktiskt [6].